Jag fick ett mail idag ifrån en trött, ledsen och sliten mamma. Med en 6 månader gammal bebis är livet inte bara mysiga barnvagnspromenader och mys. Nej, alla hinner inte eller orkar inte baka. En del vill inte baka. Alla mammor måste inte tycka att det är fantastiskt att vara "mammalediga". Ofta känns tanken på jobbet som rena befrielsen! Och det är okej att känna så! Jag sammanfattade mina tankar kring det här med att ha en bebis dagen innan Elton fyllde ett år - som svar på mailet kommer det inlägget i repris:
2012-06-06: "Imorgon fyller Elton 1 år och det är väl dags för en
sammanfattning av året som gått. (Jag tänker använda detta inlägg i rent preventivt
syfte åt Elton i tonåren. Han kommer köra med dubbla kondomer tills han blir
35.)
Jag ÄLSKAR min lille grabb – MEN det är inte bara fluffigt mys
och söta små kläder med en liten bebis i huset. Ni gravida
förstagångsföräldrar som längtar efter att få gå
på stan med er fina Bugaboo, iklädd Odd Molly-kofta och dricka Latte med
väninnan för att ni ”tänker minsann inte ALLS förändras bara för att ni blir mamma”
- Förlåt men HAHAHA!! Ta vagnen och gå på en promenad NU - innan bebisen kommer! Det
kommer bli din mysigaste promenad någonsin…om än lite konstig om någon ber att
få kolla på ungen. Och Odd Molly-koftorna – magasinera dem. Framöver blir det design
á la Boris Lennerhov som dominerar era garderober och dessutom kommer det inte
finnas tid att vänta på ”skummad mjölk”. Drick svart eller skit i det! (Om man
inte känner en kaffekung som jag. DÅ kan man åka hem till honom och få finkaffe
med coola mönster i – men det är ju väldigt få förunnat…)
Jag tänker fira imorgon för att JAG har överlevt ett helt
år som tvåbarnsmamma – utan några större men…annat än ett gäng tröstätarkilon,
ett par nya bristningar och en jäkla massa nya rynkor då.
Det har varit massor med mys, kladdiga pussar, skratt och
kärlek. Även en jävla massa bajsblöjor, snor, tårar, nerspydda kläder, gråt, öroninflammationer,
skrik och ”somna-nu-för-helvete-bilturer”.
Här följer en lista som sammanfattar året som gått i familjen
Birgersson. Inte riktigt i samma stil som kungafamiljens sammanfattning
av året som gått – men ärligt. För sån é jag.
10 bra saker med att
ha en bebis:
1. Du behöver aldrig bekymra dig över vad du
ska ha på dig. Välj vad fan som helst – du blir i alla fall nerspydd snart och
sitter där i din fula urtvättade gamla T-shirt då allt annat ligger i
tvätten…nerspytt. Poncho är ett praktiskt tips…alternativt kläder sydda av
vaxduk.
2. Du behöver inte lägga en massa onödiga
pengar på skönhetsprodukter. Du är alltid ful i alla fall. Trött, stora svarta ringar
under ögonen, rivmärken i ansiktet, spya på axeln, intorkat snor på hela tröjan
och rester av gammal mascara är din nya ”look”.
På håll kan man komma undan med att folk tror att man gjort en ”sotning”
av ögonen. Låt dem INTE komma nära! Du luktar antagligen spya också.
3. Känslan av att vara övergiven existerar
inte. Du är ALDRIG ensam. Duschar du
står du och leker tittut med duschdraperiet…samtidigt som schampot tränger
längre in i dina ögon. Kör du bil grimaserar du käkarna ur led till ”Vaaaaar är
tummen?”…samtidigt som du blandar välling, letar nappar mellan sätena och
kittlar din medpassagerare. Äter du har du MINST fem fingrar i din mat – helst
snoriga. Det provsmak as av din mat och tycks det inte om får du maten spottad
på dig…eller i din tallrik. Sitter du på dass har du alltid någon som står
utanför och skriker efter dig…om du nu har ork att stänga dörren. Numera gör
man ingenting ifred. Snacka om att man tränas i sociala sammanhang. Jag skulle
kunna sätta mig och bajsa på en toalett mitt på torget i Halmstad. (Om jag nu
var en man. Tjejer bajsar inte.) Jag skulle säkert tycka det var ganska skönt.
INGEN skulle våga sig så nära som Elton och ingen skulle skrika på mig. Jag
skulle få sitta där i lugn och ro…och spela Rumble.
4. Har du inte haft rynkor innan så får du det
nu. Och inte bara såna där fina ”ögonrynkor” som glimmar till lite när man ler.
Nej såna där fula ”jag-hatar-mitt-liv-rynkor” som man får av alla falska
leenden man ler åt alla människor som kommer med ”kloka” råd till oss med
bebisar. ”När mina var små…bla bla bla”, ”Du har inte provat att…”, ”Jag läste
faktiskt att det är bättre att…”, ”Om du låter honom skrika…”. Men skjut mig!
Vet ni så jävla mycket så TA HONOM!! Ta hem honom och lär upp honom och lämna
tillbaks honom när han är ”klar”! Jag VET att 5-minutersmetoder, hemlagad
ekologisk barnmat, 300-kronors nappflaskor, tygblöjor, babyrytmik och
Blingokläder är kanon – men inte för mig. JAG har varken tid, lust eller ork
för det där. Så jag säger det…med ett leende. ”Blingoträff? Nej tack. Jag
tänker dricka vin istället…och äta choklad…och kolla på porr!” Sen att jag
somnar innan porren kommer igång är en annan sak – men viljan finns där. Och det är ju en bra sak?
5. Du
har renare nagelband än en kirurg. Handspriten blir din nya bästa vän och hade
den gått att dricka hade du gjort det i smyg på dass. Baciller får en helt ny
innebörd i ditt liv och du kan nästan se dem komma krypande när du hör ordet
”magsjuka”. Du smygkollar folks statusar på facebook innan ni ses för att se om
det går att läsa något om feber eller kräk mellan raderna på deras gulliga
inlägg om fredagsmyset och kärleken till sina små ”troll”. Ser du en lapp ”Det
går maginfluensa” i hallen på dagis backar du ut utan att röra något eller
någon – sen gömmer ni er hemma och käkar vitpepparkorn som aldrig förr - i ren skräck över att ni kanske kanske fått
hem ”skiten”. Ser du en lapp ”Det går vattkoppor” blir du däremot nästan sexuellt
upphetsad och ringer runt och erbjuder allt ifrån fika till din kropp i utbyte
mot lite ”kli”. Jag bytte kroppskontakt
mot semlor och enligt resultatet som fortfarande syns på min kropp gjorde jag
en jävligt bra affär. (Vi vuxna var påklädda hela tiden!)
6. Du behöver inte bekymra dig för vad du ska
köpa i födelsedagspresent/inflyttningspresent/bröllopspresent
eller dopgåva till folk. Du kan i alla fall inte gå. Precis som förr så blir du
jätteglad över inbjudningarna som kommer med posten. Du planerar och köper nya
kläder och fina presenter. När det väl är dags – får din bebis feber och börjar
skrika som en stucken gris…och du inser att det inte kommer funka den här
gången heller… Lika illa som du tycker om andras skrikiga barn - lika illa tycker andra om ditt skrikiga barn.
Så du stannar hemma. Man borde lärt sig så här efter 4,5 år att man BARA ska
göra spontana grejer med andra småbarnsföräldrar och därmed minimera risken för
avbokningar. Men det där med att vara spontan…när man har barn är inte heller
det enklaste. Så du sitter hemma…och öppnar chokladen du tänkte ge bort…och får
lite mer spänst i semlevolangerna.
7. Du behöver inte lägga en massa dyra pengar
på restaurangbesök och bio. Det där med ”barnvagnsvänliga” restauranger finns
inte – och borde inte finnas heller. Vem fan vill lägga en massa dyra pengar på
att äta med en massa skrikiga ungar omkring sig? Jag vill knappt äta hemma
längre – ännu mindre finklädd på en offentlig plats där man inte ens kan svära
åt sina barn utan att Mammamaffian ifrån familjeliv ringer soc. Nej, tacka vet
jag Mamma Scans köttbullar och en repris av ”Sex in the city”. Det är det
närmaste gourmetmat, städer och sex man kommer under de här åren. Häromdagen
slog det mig… Alice vägrar äta all mat jag lagar. Elton äter allt han ser.
VARFÖR lagar jag inte god mat? Varför lever jag och Freddy på barnmat? Jag
måste fan ta tag i det där. Jag hatar köttbullar…verkligen.
8. Du behöver inte raka benen. Det närmaste
sexuell kontakt du kommer det första året är återbesöket på mödravården och där
är du allt annat är kåt. Den enda som kommer nära nog att känna dina ”taggiga
ben” är syskonet som ligger i ”mittelen” av dubbelsängen och det är fan inte
mer än rätt att mamma sticks klockan tre på natten!
9. ”Alla stadier har sin charm” säger alla som
har vuxna barn och barnbarn och ler med hela kroppen. Och visst är det sant!
Först ligger bebisen i vagnen och man springer fram och tillbaka för att kolla
att den faktiskt lever. När den väl visar att den lever har du inte tid att
göra det du kunde gjort när den bara låg där. När bebisen sen tröttnar på att
ligga i vagnen vill den ner på golvet men blir då otålig för att den inte kan
ta sig någonstans. När bebisen sen KAN ta sig någonstans måste du i panik
barnsäkra hela hemmet och påbörja jakten på den försvunna babyn. När bebisen
sen inser att det är SKITTRÅKIGT att krypa/hoppa/asa sig fram blir den otålig
igen och börjar gnälla över att den inte kan gå. Då ska MAMMA gå – HELA dagarna
– framåtlutad och hålla ungen i händerna…fram och tillbaka…fram och tillbaka.
Tills en dag när ungen inser att den kan gå själv – om den bara får gå och
hålla sina snoriga/kletiga bacillfingrar på ALLA tapeter i huset, längs alla
väggar och möbler. Då börjar jakten med handspriten…överallt. Hela huset
stinker som ett systembolag. Där är vi nu. Varje ålder har sin charm. Just
denna charmiga period innehåller även tandsprickning, bajs upp till nacken (på
Elton, inte mig. Jag bajsar ju inte.), feber och öroninflammation. Men varje
ålder har sin charm. Verkligen...
10. Man behöver aldrig skämmas över kroppsljud.
Har man en bebis så sprakar och pyser det i blöjan mer eller mindre hela tiden.
Helst när man står i kö…eller i en kyrka med bra eko…så att hela jävla
församlingen tror att det var DU som fes. För ingen ser ju ungen som sitter på
golvet eller ligger i vagnen. Men alla hör brakskiten. Och det finns två läger
här – de som tittar bort och ignorerar (och som faktiskt tror att det VAR du
som fes) – och de som ler lite medlidande och drar ”Oj Malin, vad har du ätit
idag?-skämtet”. Jättekul.
Igår messade jag tre
utav mina närmsta vänner som också har småbarn. Jag frågade ”Vad är det bästa
med bebisar?” ALLA tre svarade – ”NÄR DE SOVER!!” Hahaha. Jag kom ju på TIO
saker. Hur bra är inte jag?""
Kämpa på alla bebismammor där ute! Alla säger att det blir lättare och jag lovar att säga till där det blir det! ;)
Alla mammor måste inte göra rosa cupcakes! ;)
over and out
//Meekatt…
.jpg)
