Så har Elton (min lilla bebis) fyllt 7 år. Vad hände? Snart är det sommarlov och sedan är det dags att börja i ettan. Waaah!? Vår lille Elton. Tiden går alldeles för fort nu. Kanske för att jag har lite panik inombords över att jag missar halva tiden. Halva Elton...
På 7-årsdagen hade Elton och hans älskade Olivia dejt på Mc Donalds, satt vid eget bord och käkade och fick göra egen glass till efterrätt. Bra dag när man får fira med den bästa man har!
7-åringarna!
Förra veckan bara försvann. Det är stökigt nu...på många plan. Men jobbet känns riktigt bra även om det är intensivt! I fredags kom min lillebror Anton och hans Frida förbi slottet på en fika så att jag fick visa dem var jag hänger på dagarna numera. Wapnö slott goes Meekatt Casa...typ. ;) Och Anton fyllde år så självklart blev det gofika och flagga på bordet.
Igår hade vi kalas för Elton hemma hos oss på Videvägen. En glad sjuåring somnade gott i soffan efter att ha haft vattenkrig, ätit tårta, spelat fotboll, hoppat studsmatta och öppnat paket en hel dag. Nu...har nedräkningen börjat till 8-årsdagen, haha. Blir en lång väntan...för oss alla.
Gårdagens kalasmamma!
Idag har jag ägnat mig åt att planera personal och göra schema på jobbet. Ikväll har jag försökt komma ifatt med mitt eget företag. Men ja, det där håller ju inte längre så jag får lägga ner det mesta av mitt nu. Och det känns mest befriande faktiskt. Jag hinner inte med, missar mina krönikor och leveranser och min revisor är trött på att tjata på mig om papper som ska in, haha. Nu är det fokus på nya jobbet, barnen och på att försöka komma fram till hur jag ska leva mitt liv. Just nu finns det bara energi till jobbet och barnen. Ibland inte ens till det. I september släpps nya boken i Norge och då vill jag va redo och laddad för det. Så jag måste försöka stanna upp lite och hitta energi. Andas.
Om tre dagar är det skolavslutning och i bilen hem idag frågade Alice: "Mamma, ska du gråta varje år på skolavslutningen eller kommer du vänja dig?!" Ja, jag kommer gråta. Varje år. Jag började nästan gråta när hon frågade, haha. Det är något speciellt med att höra "Den blomstertid nu kommer" och att se alla förväntansfulla små finklädda barn. Fast ja - så vet man ju också vad det innebär att ha ungarna lediga ifrån Fritids en hel sommar...uttråkade och gnälliga. Inte konstigt att man bryter ihop redan innan det börjar...
over and out.
//Meekatt...