Måndag, Mancold & Luftgitarr!

Då var det måndag igen och det känns ju jätteinspirerande... Jag fortsätter att försöka hålla min trötta vänsterarm stilla men det går sådär. Jag får panik när jag inte får skriva. Det är ju det jag gör...nästan all min vakna tid. Och nu ska man bara sitta...och inte göra något? "Ha armen i mitella all din vakna tid och gör ingenting!" Det är ju helt sjukt...för en jäkla sena i armen. Vänsterarm bytes mot vänsterben...alternativ ett bröst? Kanske ingen bra byte...men jag vill verkligen bli bra nu.

Helgen har varit jättebra. I fredags blev det drinkar på stan och mys. I lördags hade vi planerat att åka till Kävlinge och besöka familjen vi lärde känna på Gran Canaria. Barnen (och vi) har längtat och längtat men när jag kom hem i lördags låg Freddy nerbäddad med årets mancold. PÅ RIKTIGT!? Feberfrossa, blek och värdelös. Barnen grät och stod med ryggsäckarna på och ville bara iväg. Jag gjorde såklart det enda rätta när man har en sjuk stackars man som ligger och mår jättedåligt - jag la fram 2 paket Panodil stolpiller och tog barnen och Harvey med mig till Kävlinge! För sån é jag!

Hela vägen ner bråkades det om iPaden, regnet öste ner och när vi hade 500 meter kvar kissade Alice i byxorna, haha. Men i övrigt var det en lyckad resa. I can do it. Väl framme hade vi världens bästa kväll och jag skrattade så tårarna forsade halva natten. Massor med god mat, ett All Inclusive-utbud som var större än Gran Canarias, Melodifestval och sen fyra timmars luftgitarr och planering av framtiden på det. Det där är utan tvekan den mysigaste familjen jag vet. ♥ Alice lämnade igår Kävlinge förälskad och fnittrig och jag lämnade Kävlinge som en stolt (men lite bakfull) bandmedlem. Harvey skötte sig exemplariskt trots att han var lite stel och tyst.

Idag har jag rensat i min spotifylista, lämnat tavlor på posten, tyckt synd om mig själv och gråtit en skvätt, slarvat bort mina värktabletter, beställt en ny soffa till strandhuset och nu sitter jag i stan på Espressohouse och har fått i mig dagens räksallad. Givande dag, haha. Dessutom har det tagit en hel jävla timme att skriva detta inlägget med min idiothand.

Tyck synd om mig. Lite.

over and out.

//Meekatt...

Varannan Vecka?

Eftersom att jag inte får skriva så blir det inget bloggande idag. Men ett erbjudande på en nyhet i webshopen ska jag bjuda på så att min assistent har något att pyssla med! ;) Varannan vecka-mammor & pappor - Vardagshjältarna! ♥

 

Tavlan är 30*40 cm och finns till både Mamma och Pappa såklart och idag kostar den 329 kr inkl ram och frakt. Beställer man idag den 19/2 får man ett "Good Karma"-armband på köpet! ♥ Köp till dig själv eller skicka som present direkt till en mamma eller pappa som behöver lite extra kärlek! För att ta del av erbjudandet maila beställning till info@meekatt.com.

 

 

 

Kika gärna in i webshopen för fler nyheter!

 

over and out.

 

//Meekatt...

Dödshot, Party & Frikort!

Att folk önskar livet ur mig är inte jättevanligt och det är oftast ganska tramsiga mail. Inget jag blir rädd över. Många mailade mig igår efter att jag lagt ut en skärmdump på Bloggens Facebooksida och var oroliga över att jag skulle vara rädd. Hade jag blivit rädd hade jag kontaktat polisen. Det kommer lite skit i inkorgen emellanåt men det är mindre än 1% av alla de fantastiska mail jag får. Man kan inte vara alla till lags och det är absolut inte min ambition - nästa tvärtom. Och en del har helt enkelt lite otur när de uttrycker sig...och tänker. Jag väljer att ha överseende med dem.

I somras fick jag ett par hotfulla mail ifrån någon som önskade livet ur mig. I samma veva hade vi påhälsning hemma och någon rotade igenom alla skåp och lådor. DET var obehagligt och polisen var inblandad. Men i övrigt tycker jag ju om att röra runt i grytan lite och få igång diskussioner och känslor och kommer ABSOLUT inte sluta med det! Sån é ju jag!

På tal om känslor och trevliga mail - ibland kommer det mail som sticker ut lite extra. Jag får ofta förfrågningar om jag vill komma och hålla tal på fester och bröllop, vara med på tjejmiddagar och besöka mammagrupper och annat kul. Sånt är ju jätteroligt! Lite konstigt men jätteroligt, haha. Jag är ju bara...jag. Men hey - jag gillar fest och jag gillar ju att prata så win-win att få det som ett "uppdrag"! ;)

Häromdagen kom ett mail som jag inte riktigt förmått mig att svara på än. Men jag tänkte att jag gör det här så slipper fler ställa samma fråga:

"Hej Katten! Måste börja med att säga att jag är ett stort fan och har följt dig slaviskt sen du började blogga. Du är galen, rolig, öppen och helt underbar och min idol! Låter kanske larvigt men du har hjälpt mig igenom en väldig massa jobbiga perioder i livet bara genom din blogg. Jag försökte själv starta en blogg för ett par år sedan men det var inte min grej. Jag jämför mig med dig och då är det liksom kört, haha.

Jag har en väldigt konstig fråga egentligen. Och jag har dragit på det lite och känt att det var för dumt. Men sen känner jag att man lever ju bara en gång och frågar man inte så får man aldrig veta. Jag hoppas du inte blir arg eller tar illa upp och jag inser ju att det är galet och konstigt men jag måste. Så här är det: Min man fyller 40 nu i April. Du är hans största idol och han läser din blogg slaviskt. Du är också hans "frikort" som vi kallar det, hehe. Han är jättetänd på dig och pratar ofta om dig och jag tycker det är lite kul. Jag vet ju att du är gift och har familj men du verkar vara en öppen och härlig tjej så jag måste bara få ur mig frågan. När han fyller år skulle jag vilja ge honom chansen till sitt frikort. En het natt med dig då. hihi. Galet va? Vi bor utanför Kristianstad och har inga barn. Han ser jättebra ut och om du vill kan jag skicka en bild, hihi. Jag vet att det är galet men man lever som sagt bara en gång och hur många får egentligen chansen till sitt frikort? Vet att du frilansar som skribent så jag tänkte att...ett annorlunda uppdrag kunde vara spännande! ;D Hur du än känner inför detta så vill jag tacka för att du finns och för alla skratt du bidrar med!..."

Hej!

Tack för ditt mail och fina ord! Vad härligt att du/ni uppskattar bloggen! Vad glad jag blir! ♥

Om det möjligtvis är så att din man är Harvey Specter och därmed också mitt frikort så är jag helt klart beredd att tacka ja till erbjudandet! Mr Grey är inte mitt officiella frikort men jag är övertygad om att Freddy skulle ge mig ok på honom också bara för att få tyst på mig. I annat fall ställer jag mig lite tveksam till själva uppdraget även om det såklart är smickrande. Jag vet inte riktigt hur Skatteverket ställer sig i frågan och som det ser ut idag fakturerar jag sällan sexuella tjänster. Det är möjligt att det skulle kunna dras som representation? Jag känner dock att det skulle bli lite obekvämt nästa gång jag lämnar in papperna till min nya revisor.

Så jag tackar ödmjukast för erbjudandet. Om du vill kan jag skicka en nakenbild på mig själv till honom i 40-årspresent. Hans fantasier om Meekatt kommer garanterat upphöra när han ser att jag bara är Malin - en blekfet 2-barnsmorsa med långa bröst och tigerränder ifrån brösten ner till södra Thailand. Lycka till med firandet! //Meekatt.

over and out.

//Meekatt...

10 BRA saker med 7-åringar!

- Men SLUTA tjata mamma! Jag HAR borstat håret!!!
- Ja, men bara där fram älskling. Du måste borsta där bak också. Det ser lite tokigt ut...
- Jag HAAAAAR gjort det ju!!!!!
- Men du har inte borstat där bak gumman. Du borstade bara det du själv såg i spegeln. Ska jag hjälpa dig?
- MEEEEEN!!!! JAG VILL FLYTTA!!!!!!
 
Såna é dom. Helt jävla omöjliga, kaxiga, uppkäftiga, labila, konstiga, aggressiva och alldeles fantastiskt underbara på samma gång. Man får fina egenförfattade felstavade små kärleksbrev med så mycket kärlek i att ögonen tåras. I nästa stund hänger en lapp på dörren med orden "ALA FÅR KOMA IN I RUMET UTOM MAMMA!" Skit på dig!? Här är det hög tid för ett "10 BRA saker-inlägg" och den här gången blir det såklart:
 
10  BRA saker med en 7-åring: (<--wish me luck, haha!)
 
1. Den läser! Äntligen har man lite nytta av den förut frustrerade sexåringen som äntligen "knäckt koden" och numera kan läsa godnattasaga för lillebror. Hallefuckinglujah! Jag ska aldrig mer behöva öppna en Pinobok så länge jag lever! Hon läser också sms och mail vilket lett till att mamma fått sätta dubbla kodlås på telefonen. Saftey first! Nu har jag i och för sig inte fått ett snuskigt sms ifrån min man på snart 15 år men PLÖTSLIGT HÄNDER DET! Och jag ska ta mig fan vara beredd!
 
2. Humöret! Det blir aldrig långtråkigt med en 7-åring. Den lugna och mysiga 5-åringen blev en frustrerad 6-åring...som blev en dement Hitler med PMS. Det går ifrån 0-100 på mindre än en sekund och dörrhelvetet till rummet agerar mer som fläkt än som dörr. Kramarna sitter aldrig långt inne men ibland undrar man om hon vill kramas för att kunna hugga en i ryggen med en gaffel samtidigt. SÅ labil är 7-åringen. En förlorad tejprulle leder lätt till en packad väska och ett hot om flytt men i samma stund som skorna åkt på kommer nästa känsla som är "Vill du följa med mamma? Vi kan leta snödroppar!" HALLÅ!? Inte ens den här mentalt ostabila mamman hänger med i svängarna. Dörren ska dock ut i garaget för andra gången snart. Det är väldigt svårt att smälla med ett draperi, haha.

3. All denna underhållning! 7-åringen både älskar och hatar sig själv och bekräftelsebehovet är enormt. Samtidigt tryter tålamodet. Men 7-åringen är inte dum! Den sen ju till att ta alla chanser till beröm och uppmuntran och detta görs genom UNDERHÅLLNING! Det går inte en dag utan att ungen skrivit en egen låt, gjort en egen dans, byggt en cirkus, sminkat sig själv eller byggt om det som en gång var mitt vardagsrum till en teater med 16 stolar. HALLÅ! Du delar ut TRE biljetter - varför SEXTON stolar?! Att lillebror oftast gråter i slutet av föreställningarna hör till. Är man sju år är man både rollsättare, chef och regissör och den som inte förstår manuset åker fan UT! Och avskedandet sker oftast mitt under pågående föreställning med bisarra tonarter och helt utan hänsyn till publiken ifråga som faktiskt köpt biljett! Applåder och stående ovationer är ett måste och 7-åringen ska alltid presenteras högtidligt - oftast av sig själv.
 
4. Social träning! 7-åringen är en liten tonåring...som är en liten statsminister...som fortfarande är en liten dement Hitler med PMS. Allt går att debattera och det går ALLTID att vinna. Annars kan man bara springa iväg och smälla i dörrar. Allt ifrån tandborstning och duschning till TV-tid och veckopeng ska diskuteras. Det här med att "Jag är vuxen - därför bestämmer jag!" bemöts av ett "OCH!?" och i vanlig ordning sjunker den här supermorsan ner i samma låga nivå för diskussion. "Jag ska bara" är 7-åringens nya ledord och det finns ALLTID något som måste ske först. Efter mina två månader med en 7-åring hade jag utan tvekan kunnat debattera skiten ur vilken partiledare som helst inne i "Penissalen"!
 
5. Renlighet! Det är ju ingen överraskning att barn växer och det är såklart något positivt. Men varför måste de växa så jävla konstigt? Den vänstra armen är 70 cm lång men den högra är 150 cm lång och välter därför ut mjölkpaketet...två gånger varje måltid. Benen tar sina skutt i längd och det går inte att gå förbi en tröskel utan att slå i tårna eller krocka knäet in i dörrkarmen. Man kan snubbla på luft! 7-åringen är som en full jättebläckfisk i en porslinsaffär och både dammsugare och golvmoppen står centralt framme alltid. Golven har aldrig städats oftare. 7-åringen har också en viss förmåga att underskatta avståndet ifrån tallriken till munnen...även då de äter i LIGGANDE POSITION. Tvättmaskinen går mer varm nu än den gjorde med en nyfödd kräkbebis.

6. Sex ja. Det har vi slutat med. 7-åringen är nämligen mörkrädd. Fan.

7. Självständighet! Det har vi ju längtat efter och i många fall är det otroligt skönt. En hungrig 7-åring kan själv ta fram en macka och hämta dricka. Att köket sedan ser ut som om IS haft årsmöte där är en annan sak. 7-åringen tar egna initiativ och detta ska såklart uppmuntras och berömmas! "ÅH vad duktig du är som bakat muffins HELT själv gumman!! Nu ska mamma bara dricka en bag-in-box så att hon orkar sanera köket". Att muffinsen bakas utan recept och därför smakar skit börjar bli svårt att dölja då 7-åringen spänner ögonen i dig under "smakmomentet" och inväntar stående ovationer. De kan även städa rummet själv och detta sker numera genom att (med fötterna) göra en liten "gång" genom all skit så att man kan ta sig mellan punkt A och punkt B.

8. (10!? Hur tänkte jag!?) Humor! 7-åringen är en teaterapa av rang och det där med ironi börjar falla på plats. En del människor lär sig inte det under hela sin livstid men min 7-åring har börjat förstå det här med självdistans och humor. Små gulliga skämt som att "Mamma har långa bröst och Tigermage" är sedan länge passé! Mamma har väl humor?! Nu tvingas man upp på badrumsvågen, fotas ifrån hemska vinklar, finnar ringas in med tuschpennor och mammas BH får agera fallskärm till Iggle Piggle som försöker ta självmord ifrån soffbordet. Nu blir man nästan "Roastad" bara man tar av sig jackan.

9. Om 11 år flyttar de hemifrån?
 
10. Kärleken! 7-åringen är en labil liten fan men INGEN kan kramas som 7-åringen. Behovet av närhet, kramar, bekräftelse och kärlek är större än någonsin och hur arg och besviken den där 7-åringen än kan vara under dagens gång så finns det ALLTID en massa kärlek som behöver komma ut och besvaras. 7-åringen ser direkt på dig om du är ledsen och är nu stor nog att förstå att det räcker med att hålla handen och sitta nära för att det ska kännas bra i mammahjärtat. Små små lappar, långa brev och egenskrivna böcker med bilder på familjens alla medlemmar med stora hjärtan runt om. "Mamma är best! Mamma hjartar pappa! Jag elskar hela min familj!". 7-åringen må smälla i dörrar, spilla ut juice och diskutera skiten ur dig - men kärlek - DET finns det så att det räcker och blir över. Och nu har den där frustrerade ungen knäckt koden så att den kan förmedla det när det där samvetet och ilskan tagit över för en stund. "ALA FÅR KOMA IN I RUMET UTOM MAMMA!!"

over and out.

//Meekatt...  

Wannabeförfattarefitta!

Jag fortsätter plinka på med högerhanden och det går lite trögt framåt. Idag kunde jag ta på mig bh helt själv utan att vråla av smärta - heja mig? Värktabletterna är nog bättre än själva läkningen men jag FÖRSÖKER att vila handen. Och yeyh för bh-påtagning - därmed slapp ungarna skämmas (och snubbla) över mammas långa bröst på vår skogspromenad i 150 minusgrader.

Jag är en idiot. Jag tänker att "Vi åker till SKOGEN! För DET är ju mysigt! Vi tar med hund och fika och myser lite!" Men allvarligt - hur jävla mysigt är det egentligen? Redan i hallen var alla ovänner. Alice vägrade överdragsbyxor. Elton vägrade kläder helt och hållet och ville åka till skogen iklädd endast strumpor och cykelhjälm. Jag. Blir. Trött. Agge var upphetsad och hoppade upp och ner i hallen och jag svettades och rabblade könsord. Efter 15 minuter var Elton äntligen påklädd och kaffet var hällt på termos. Då var Alice bajsig. Fantastiskt. Av med överdragsbyxor...skor...byxor. Och en repris på "JAG VILL INTE HA ÖVERDRAAAAG!!" Skit på dig!

Väl framme i skogen lyckades Agge såklart smita när jag öppnade dörren och försvann in i skogen. Elton grät, Alice skällde på mig och jag försökte krångla ut Elton ur bilstolen med en hand. Agge är världens bästa hund. Och världens sämsta. Det finns ingen snällare och mer kelen hund i hela världen. Men det finns INGEN som skiter lika mycket i vad man säger som han. Det är tydligen inte bara mitt fel utan har lite med rasen att göra, haha. Jag säger att det beror på att han egentligen är en katt...född i fel kropp. ♥ Älskade skithund. Det var liksom inte lönt att ropa på honom och jag har lärt mig att han alltid kommer tillbaks. Och det gjorde han...efter 10 minuter när ungarna var blå om fingrarna och trötta på skogen. Supermorsan hade såklart glömt vantar!

Vi gick "Vilsestigen" som den kallas, kramade träd, blåste i visselpipor och gömde oss i kojan som antagligen är byggd av ett gäng tappra pedagoger med mer tålamod än mig. Jag frös så att jag höll på att dö men log hela mitt mentalt ostabila leende och sa "Åh vad MYSIGT va?!" till barnen. Ingen tyckte att det var mysigt men vi höll alla god min och barnen belönades med socker när vi kom hem.

Jag har inte så mycket nytt att rapportera annars. Det är aptråkigt att vara sjukskriven och inte kunna skriva som jag vill. Det värker ända bak i ryggen bara jag tänker på det och jag blir tokig. Det är liksom det jag gör...dygnet runt. Men jag har i alla fall beställt nya visitkort idag:

 

 

Jag får alltid en massa härliga mail och det är helt fantastsikt att så många tar sig tid att skriva och berätta att de faktiskt uppskattar bloggen, mina debattartiklar och mitt trams runt om. Sen får jag ju en hel del mindre glada mail också, haha. Det är faktiskt ganska underhållande och ger mig bara mer energi och lust att få fram mitt budskap som andra vill trycka ner. Ni kan tjata bäst fan ni vill - men så här é ju jag! Jag ändrar inte på mig. Jag kommer inte sluta blogga och jag kommer inte bli en supermorsa hur mycket man än försöker förklara för mig att jag innerst inne är en. Jag blir kallad för en massa olika roliga sake men gårdagens arga återbrukare satte en jättebra titel på mig - Wannabeförfattarefitta. Tack. Jag älskar den! Sån é ju faktiskt jag, haha.

 

Fick ett argt mail också till titeln:

 

"Hej Meekatt. Jag är så less på att läsa dina patetiska författarförsök och din urlama humor. Du tror att du är ett slags humorisktiskt geni men du är bara en trött småbarnsmorsa som leker att hin har ett företag och att hon ska bli något stort. Det är du inte du har bara för mycket fritid. Vi andra föräldrar njuter av livet och du klagar. Hittade ditt inlägg om återbruk då en vän länkat på sin wall och jag blir matt. Ännu en gång har du hittat en grupp människor att hetsa mot och racka ner på som bara du kan. Patetiskt och pinsamt!!! Vi är många som återbrukar och det är något bra! Jag mår bra av det och det gör miljön med! Sluta hacka på alla som faktiskt gör något på riktigt och inse att det bara är DU som är pinsam och patetisk!! Du är en idiotisk jävla wannabeförfattarefitta och du tror att folk bryr sig om vad du skriver!!! Det gör vi inte Meekatt! Och vilket jävla namn sen! Meekatt?? Vad tror du att du är? Pinsamt bara. Skaffa dig ett riktigt jobb och sluta näthata allt och alla!! /Gittan." 

Ni återbrukare tar det ibland liiiite för långt, haha. Tejpa era möbler, rädda världen och doppa alla era serviser i nagellack bäst fan ni orkar - men var inte så känsliga! ;)

Inlägget som ledde till ilskan: Återbruk, Murbruk & Värmeljus! Och mitt bästa återbruk:

Jag gömmer mig i strandhuset ikväll. Nu ska jag duscha tills varmvattnet är slut, dricka finkaffe och lyssna på Sister Hazel så högt jag vill! Underbart!

over and out.

//Meekatt...

Åååh! ♥

Det här är så bra att jag får pytteskinn över hela kroppen! ♥



Ska lyssna sönder den idag! För sån é jag!

over and out.

//Meekatt...

50 shades of Tävling!

Jag har blivit en mästare på att klara mig med armen i mitella och kan nu stolt säga att jag kan nästan ALLTING med en hand! Det är fem saker som är lite svårare dock: Jobba, skala potatis, köra bil, tvätta håret och ta av och på bh! Det sista är fan helt jävla omöjligt! Men jag får helt enkelt köra freestyle i ett par dagar till och fortsätta svära i duschen. Jag har skitont hela tiden och smörjer med äckelsalvan och äter värktabletter men får mest ont i magen av dem. Skriver med enbart högerhanden - därav nästan inga inlägg, suck.

I fredags var det tjejkväll och vi var såklart och kollade på 50 Shades of Grey...som alla andra. Jag hade inte läst böckerna och hade inte direkt några jättehöga förväntningar. Tessan som jobbade hos mig förut gick i och för sig runt här med ljudbok och rodnade jämt och svärmor sa att det var en massa "knullirull" i böckerna, haha. Men ja, jag tyckte att filmen var riktigt bra! Och att döma av det återkommande jublet runt om i biosalongen så kan jag inte direkt påstå att jag var ensam om att gilla den. Trots detta går alla hem och skriver "Njae, det var inget för mig men man måste ju ha sett den!" Haha, men måste man flämta och vråla så fort Mr Grey visar rumpan?!" Jag har sett alldeles för mycket porrfilm i mitt liv för att tycka den är "för snuskig", haha. Jag tyckte det var en riktigt bra och stundvis het film bara.

Besvikelsen kom först när jag kom hem. Man förväntar sig (hoppas) att Mr Grey ska stå där i köket...men vad möter man? Redan på uppfarten slås man av doften från Mexico, köket är fullt av Tacorester, Mr Freddy sover på soffan och bredvid sitter två barn och åter mammas choklad. Fuck it. Hade jag haft den där grå slipsen hade jag strypt honom med den, haha.

MEN! Nu jäklar ska det bli fart på fantasin! I samarbete med Sinful kör vi en tävling och nu är det bra grejor som står på spel, haha. Mr Grey ingår tyvärr inte i paketet men vad gör det när man har ögonbindel och en man som är vaken efter klockan 20 på kvällarna ? ;)

Kika in hos Sinful för en massa heta grejor som piffar upp vardagen! När de kontaktade mig jublade jag högt och sa "HÄR HAR NI RÄTT MÅLGRUPP!! Småbarnsföräldrar som får ligga alldeles för lite!!", haha. Mer sex åt folket säger jag och självklart ska det tävlas ut roligheter som kan pigga upp både samlivet och ensamtiden i strandhuset! Här ska leksakslådan fyllas på och utvärdering kommer! ;)

Vi drar TVÅ vinnare i tävlingen! En vinner det här paketet och en vinner den här.

För att tävla:

1. Kika in på hemsidan här!
2. Skriv en kort motivering i kommentarsfältet nedan samt vilken vinst av de två du helst vill ha. Var inte blyga nu - här inne kan vi alla vara oss själva, haha. ;)

Tävlingen pågår till den 1 Mars och vinnarna presenteras här på bloggen den 2 Mars.

Lycka till!

over and out.

//Meekatt...

And the winner is...

Ledsen för dålig uppdatering. Ni som följer bloggens Facebooksida vet att jag är sjukskriven och lever nu med vänsterhanden i mitella och med Diklofenak som min bästa vän. Sju nya könsord kom jag på i morse när jag skulle tvätta håret och inte kan röra fingrarna i vänster hand. Jag. Blir. Knäpp. Totalförbud att röra vänsterhanden...ens lite...i sju dagar. Inte skriva! Och om jag fuskar...så kommer jag inte bli bra på 6 månader. Läkaren såg min "Jag-kommer-fuska-så-in-i-helvete-blick" och hotade med gips om jag inte blir bra. Gips!? Jag mår illa av bara tanken på alla magsjukebaciller och annat äckligt som skulle gömma sig i det gipset så jag låter väl vänstran vila lite då...typ. Jag la ut en efterlysning på en bloggassistent men ändrade det till Personlig assistent i morse när jag insåg att jag inte ens kan duscha själv. Fan. Jag hatar detta. Gårdagen spenderades i mysbrallor, mitella och med "Döda poeters sällskap" på Netflix. Passande titel för en sjukskriven bloggare, haha. MISÄR!

Men över till något kul! Vi har en lycklig vinnare i tävlingen om en hotellnatt på mysiga Scandic Rubinen i Göteborg! Nästan 200 tävlande! Fantastiskt! Stort Grattis till Christina Frisberg! Åh iväg med mannen - mys och ladda batterierna! ♥ Mysigaste hotellet, jättegod mat, en grym relaxavdelning och kalasbra drinkar i takbaren! Have fun!

Nu ska jag ta mig hem. Detta inlägget tog 1 timme att skriva med enbart höger pekfinger, haha. Men dagens räksallad är intagen. Ikväll blir det tantsnusk på bio! ;)

over and out.

//Meekatt...

And the winner is...

Tävlingen i samarbete med Lampgallerian är avslutad och det var ju en MASSA tävlande! Över 100 st! Men ja - vi har en vinnare av den fina lampan ifrån Diamondserien och vinnaren är TINA ANDERSSON! Maila mig dina uppgifter samt önskemål om färg så ska jag se till att du får hem din fina lampa! ♥ Hoppas den förgyller och piggar upp ert nya hem och du snart får användning av belysningen i sovrummet! ;) 

Kika in på Lampgallerian.se för massor av fina lampor! ♥

over and out.

//Meekatt...

Tävlingsdags! ♥

Vi blev ju över 6500 gillare på Bloggens Facebooksida och det ska såklart firas med lite tävlingar! Vi börjar med en härlig övernattning för 2 personer på mysiga Scandic Rubinen i Göteborg - mitt smultronställe av alla hotell! En natt i ett av de nyrenoverade fina dubbelrummen med tillhörande lyxig fruskost med Avenyn som utsikt. Har man riktig tur kanske man kan få se mig köra runt i panik bland bussar och spårvagnar under tiden man njuter av Göteborgs bästa äggröra och bacon, haha.

(Bild: Scandic)

Alla behöver komma ifrån lite och ett dygn i mysiga vackra Göteborg är perfekt för lite egentid, god mat, barnfritt och waka waka! ;)

 

 

För att tävla:

 

1. Följ @scandicrubinen på Instagram

2. Kommentera nedan. Kort motivering samt skriv vem du skulle vilja ta med dig! ♥

 

Tävlingen pågår till torsdag den 12 februari kl 12,00. Lycka till!

 

over and out.

 

//Meekatt...

Sug, Kroppar & Kärlek!

Känner ni? Det är fredag!! Känner ni hur det suger i Tacotarmen och känner ni onepiecen och soffan ropa desperat efter era kroppar? Man får fan vara glad att det är nån som vill ha ens blekfeta kropp en fredagskväll...

Jag fick ett jättegulligt mail igår och blev alldeles varm i hjärtat. "Hej katten! Jag är 14 år och min mamma läser alltid din blogg på kvällarna. Ena dagen fnissar hon och andra dagen gråter hon. Så jag blev nyfiken och började läsa och nu är jag helt fast. Du skriver så bra och det är så skönt att läsa och förstå hur det är att va mamma också. Jag har faktiskt blivit lite ödmjukare mot min mamma och hjälper henne mer för jag vet att hon har det kämpigt med oss barn ensam. Och din text du skrev om att det är jobbigt och samtidigt det bästa som finns träffade mitt hjärta. Jag ville bara berätta det att du kan nå ut även till barnen i detta fallet och du är jätteduktig och viktig! Tack för att du får min mamma att skratta när hon behöver det! Kram..."

Men åh! ♥ Fina kloka tjej som tar till sig av mina ord och kan läsa mellan raderna. Jag önskar att jag var så klok när jag var 14 år och att jag hade varit snällare mot min mamma. Nu finns hon inte och jag kan inte säga förlåt för allt dumt jag gjorde, men hon vet ju.

Om en stund ska jag dra igång lite roliga tävlingar! Vi har blivit över 6500 gillare på bloggens Facebooksida - helt galet! Och det ska vi fira såklart! Med hotellövernattning och SNUSK! ;)

Ha en härlig fredag allihop! Måtte djävulen ta alla magsjukebaciller

over and out.

//Meekatt...

Välkomna in! ♥

MASSOR med ny trafik på bloggen de senaste tre dagarna. Jättekul med nya läsare och inkorgen blinkar rött med nya härliga mail hela tiden! Tack ni som länkar till och rekommenderar min blogg på Facebook! Lite nya medlemmar i Mammamaffian har också hittat in och alla är lika välkomna!

Ni som är nya - kika gärna in under FAVORITER för att lära känna mig och mitt bloggande. Hoppas ni hittar något ni gillar! ♥ Bloggen har även en Facebooksida som ni hittar HÄR och där sker djupa diskussioner om barnuppfostran, choklad, sexbrist och vin...typ, haha.

Idag har jag stressat iväg på möte och skrivit avtal med en ny samarbetspartner, varit på Ikea och hämtat ramar och sen fixat finfina naglar. Jag har också vidgat mina vyer lite och beställt en kycklingsallad på Espressohouse i Hyllinge. Ni som känner mig vet att jag äter en räksallad på Espressohouse VARJE dag och det är liksom min grej. Utan den blir dagen liksom fel. Idag var den slut...och jag skulle va lite modig. Det gick åt helvete. Smakade inte alls gott, jag började fundera över var kycklingen kom ifrån och sen var det mjuk konstig bacon i den. Ni ser!? Man SKA inte vidga sina vyer! Vad fan är det för fel på att göra det man alltid gjort? ;)

Jag fortsatte dock min modiga bana och tog mig in på skol- och dagisområdet för att hämta barn. Lycka när man ser att ungarna är ute i kylan och man slipper gå in i lokalen, haha. Snart kommer Freddy hem och jag ska iväg på lite roligheter. Bubbel ska drickas. Whoop!

over and out.

//Meekatt...

Leksaker, Dåligt samvete & Flytt?

Jag fortsätter gömma mig ifrån familjen (<--barnen!) och sov i strandhuset inatt. Ringde Freddy i morse och frågade om Alice var besviken idag för att jag inte var hemma när hon vaknade. "Ingen frågade efter dig. De märkte nog inget!" Haha, vafan!? Så jävla bra då! Packar väl mina saker och flyttar ner i mitt välstädade bacillfria strandhus med gott samvete. Lugnt och skönt, rent och de enda leksakerna man eventuellt skulle kunna snubbla över är mina egna, haha. ;)

Idag har jag haft fullt upp med att svara på mail och jag har fått ett fantastiskt gensvar efter gårdagens inlägg. Tack för alla peppande och fina mail och kommentarer, alla delningar och hejarop. Ni är fantastiska! ♥ Tack även till alla Maffiamorsor som tagit sig tid att komponera långa mail om hur värdelös jag är. Det blev bra underhållning till dagens räksallad på Espressohouse. Jag tar inte åt mig. Jag är liksom förbi det stadiet i livet när jag låter andras idioti påverka hur jag tycker och tänker. Men jag blir lite ledsen över att det finns så mycket negativa mammor där ute som lägger så mycket energi på att försöka trycka ner andra mammor. VI HAR REDAN DÅLIGT SAMVETE! Det kom liksom med förlossningen och vi är världsbäst på att känna oss värdelösa och otillräckliga utan att någon påpekar det. Jag har lärt mig med tiden...att jag faktiskt är jävligt bra precis som jag är. Men som nybliven mamma...med läckande ömma bröst, sömnbrist, ful och skrynklig bebis och dödslängtan...så räckte det med EN enda dum kommentar för att man skulle rasa. Vi ska hålla ihop! Det är DET som är grejen mammor!

Jag fick ett mail ifrån en mamma och pappa som föfasades över att jag äcklades så av ungarnas kräk. För vad vet JAG om sjuka barn?! Nej, jag vet väldigt väldigt lite om hur det är att leva med ett sjukt barn. Och det är jag oändligt tacksam för. Vad är en magsjuka när man kan ha barn med allvarliga sjukdomar? Jag är kanske jätteelak när jag säger att det inte har med saken att göra. Det finns ALLTID någon som har det värre. Och ibland måste man faktiskt få klaga lite. Man måste inte älska livet alltid. Man får tycka att saker är orättvisa trots att det kunde varit sämre. Och jag är sjukligt och totalt överdrivet rädd för magsjuka. För att jag får det varje år. Och varje gång blir jag så sjuk att jag önskar att jag bara fick lägga mig ner och dö. Min största skräck i livet...är den jävla magsjukan. När folk säger "Lite skit har ingen dött av!" vill jag nästan gråta, haha. Ni anar inte ångesten jag har...

I vår familj har vi söta, glada och underbara Estelle. Min brors stora lilla tös som har haft en förbannat kämpig start i livet. Operation efter operation, smärta, oro och tårar...och massor med kräk. Men också skratt, glädje, överraskningar och stolthet. Så jag vet lite...men långt ifrån allt...om hur andra har det. Och det är ju det som är grejen. Jag skriver om mitt liv, mina tankar, erfarenheter och funderingar. Jag kan inte ta ansvar för allas känslor...för då hade bloggen inte varit "min".

Nu ska jag hämta tavlor, lämna post och sen köra till Levande Hem i Laholm och titta på fina saker! (Nej Freddy, jag ska INTE shoppa....alls...typ.) Fast ja, ska jag nu flytta så behöver jag ju lite fint!  

over and out.

//Meekatt...

Om man inte alltid älskar sina barn ska man inte ha barn?

"Om man skriver att man inte älskar sina barn så borde man aldrig skaffat några! Det finns så många som hade velat byta situation med dig! Du är bortskämd och elak och dina barn kommer läsa detta i framtiden och få lära sig att de inte var älskade! Mina barn får höra varje dag att de är det viktigaste i mitt liv och det finns inget jag känner att jag "offrat" för dem. Jag är mamma nu. Och det gör mig fullkomlig..."

Vems dumma jävla idé är det där? Vem kom på att så fort man blivit förälder så upphör alla ens egna känslor att existera och att det är barnen som sätter reglerna för vår lycka och olycka? Slutar "jag" att existera...för att jag blir mamma? Ska jag bara vara mamma då och sudda ut 27 av livet...utan barn? Får jag aldrig vara Malin mer? Jag var fullkomlig innan jag fick barnen. Jag...är ju jag. Och jag är fan ganska fantastiskt!

Vi är mitt uppe i småbarnskaoset och det är ju ingen dans på rosor direkt. Man älskar varandra och man hatar varandra. Jag har inte fått bajsa utan publik på sju år, jag äter kall mat, städar golvet i köket två gånger om dagen och jag får alldeles för lite sex. Vad hände? Jo, jag blev mamma. Och barnen är såklart det bästa jag har och det mest fantastiska som någonsin hänt mig. Den här veckan hänger "Vi-har-magsjuka-lappen" uppe på förskolan och i samma sekund jag ser lappen förvandlas barnen till det absolut värsta som har hänt mig, haha. Jag älskar alltid mina barn. Men ibland så hatar jag att vara mamma. Och det är okej. För sån é jag. Och det är ganska befriande när man inser att det är okej att känna så.

Magsjuka, kiss i sängen, trots, leksaker i hela huset och långa vassa naglar som rivs på nätterna. Blickar av fullkomlig kärlek, leenden med sneda tänder och kramar som är värda mer än alla pengar som finns. Snor. Krupp. Det där stolta leendet ifrån treåringen som just tömt ut innehållet ur sin potta och ner i toaletten helt själv...och missat! Bra jobbat älskling! (Skjut mig!) Mys i soffan under en Hello Kitty-filt och Astrid Lindgrens Bullerbyn på TV. Hemmasnickrade små presenter tillverkade av toarullar, tops och kilometervis med tejp. KÄRLEK. Massor av kärlek. Och mer magsjuka. Man älskar...och man hatar. Livet.

Varmt kaffe på Espressohouse. Inga barn som stör och ingen som ropar "MAMMA!! Jag är FÄÄÄRDIG!" Varför ska ungjävlarna bajsa så fort jag ska äta? Det slår aldrig fel! Paella, rött vin...och bajs. Jippie. Glamouren flödar i mitt liv och ibland ser jag mig själv stå utanför fönstret och titta in på min familj. De ser ut att ha det ganska mysigt och alla är oftast väldigt glada. Men kaoset!? Orden "Jag tycker inte om den här maten mamma!" och "Jag har bajsat!!" tar ibland över alla lyckokänslor över att vi är en familj. Vardagen. Räkningar. Och den där förbannade lappen på förskolan. Fan. Jag hatar magsjuka mer än krig och svält.

Alice hade gjort en egen bok till sin lillebror förra veckan. Jag tappade andan när jag öppnade den. "Min Elton. Du är söt. Gul. Ballonger. Familj. Sportacus. Bilar. Min lillebror...". Allt han älskar fanns där. I fula felkomponerade meningar med felstavade ord och bokstäverna bak och fram...men ord och bilder så fulla av kärlek att hjärtat stannar. Magiskt. Den där känslan som ingen någonsin kan förstå. Livet. Vi gav henne Elton. Och möjligheten att få lära sig älska någon så högt som hon älskar honom. Den absolut jobbigaste personen som finns i hennes liv...och samtidigt den hon älskar mest och skulle skydda med sitt liv. Ibland slåss de och skriker så att jag blir fullkomligt tokig. Älska. Och HATA! Ungjävlar! Varför måste ni slåss?! Jo, jag vet ju... För att ni ska lära er bli samt. Säga förlåt. Kompromissa. Lära er livet. Därför fick du Elton Alice. För att slå på honom...typ.

Att leva tillsammans är inte alltid enkelt. Men ska det vara det? Två personer älskar varandra och skapar en familj. Köper ett hus, två halvbra bilar och en hund. Sen står det "Lycka" på brevlådan? Alla vi som har små barn...har vi det så jävla bra egentligen? Har ni egentid, pengar över på kontot, goda middagar, fina och rena kläder och en massa sex eller somnar ni också när ni nattar barnen? Sexiga underkläder...eller onepiece? Gravidkilon som envisas med att sitta kvar...såhär SJU ÅR efter förlossningen? Familj. Oftast värt det, inte alltid. Och det är okej. Jag älskar dem - hela högen. Nästan alltid. Eller ja, inte mitt fula beiga Kinderägg förstås men den ska skrotas snart.

Om man kisar lite...så är det bara fint allting. Barnen älskar sina saker och de vill såklart ha sina fina saker omkring sig. Och barnen är ju överallt. Inte alls ologiskt. Jag hatar dock alla deras saker och vill inte se skiten. Sån é jag. Jag biter nästan alltid mig i tungan, hyperventilerar i en brun papperspåse inne på toaletten och dricker antagligen lite mer vin än vad som är okej enligt Mammamaffian. Ibland känner jag att det krävs en viss promille i kroppen för att jag ska orka älska mina barn. Och att jag kisar lite.
"Svärburken" som Alice gjort till mig är snart full...efter bara en och en halv vecka. Jag sket i det blå skåpet när jag lovade 10 kr/svordom men inser samtidigt att vi nu kan åka till Paris redan i maj istället för i slutet av året. En jävla resa helt enkelt. Alice är ett geni. Den klokaste människan jag känner. Varm. Omtänksam. Den som lyfte mig när jag sjönk. Så ofantligt mycket kärlek. Sen vägrar hon duscha och vi bråkar i två timmar om att man MÅSTE använda schampo. Och jag låter mig provoceras och sjunker ner till lillebrors nivå och tänker att "JAG SKA FAN ALDRIG GÖRA EN BOK TILL DIG ALICE!!" Suck. Mammalivet. Vad hände?

Äcklig tacos på fredagar. Lördagsgodis inkletat i min nya fina soffa. Och samtidigt som jag inser att det är dumt och nästintill omöjligt att ha en "ny fin soffa" samtidigt som man har en treåring så gör det nästan fysiskt ont i mig. Jag säger "Klart att ni ska få äta godis och mysa i soffan! Vi har inte köpt den för att ha den till prydnad!" men innerst inne tänker jag "Sitt på golvet för helvete!! Akta soffan!!" Diss varje gång jag ställer mat på bordet och tandkräm i vasken. 300 kronor eyeliner förvandlar lillebror till en Tiger och pudret krossat i klinkersen. Livet. Dörren till toaletten låses och en minut senare doftar hela huset Dolce Gabbana´s The One. Gott. Om jag kisar lite kan låtsas att jag är lesbisk och barnfri och att min fru står naken i badrummet och doftar ljuvligt. Men det är Elton...som har bajsat i pottan, hällt utanför och försöker göra mig glad genom att "laga bajssoppa" som luktar mamma. Skjut mig igen.

Men kramarna. De där små armarna. Den där kalla lilla kinden mot min. Orden "Jag älskar dig mamma!" och känslan av att vara den viktigaste...som finns. Känslan av att få vara den...som får lära dem livet. Att få förklara svåra saker som varför folk måste dö, att man måste äta mediciner om man blir sjuk och att kompisar blir ledsna om man inte ställer upp för dem. Man ska vara snäll och omtänksam...och man ska inte använda mammas parfym till bajssoppan. Ta pappas! Alice långa armar och ben som är överallt och ingenstans. Glas som trillar, tår som slår i trösklarna och värk i knän och leder. Liten blir stor. Smink och coola tröjor. Pinsamma föräldrar. Och i nästa sekund världens bästa. Stor blir liten. Kramar i soffan under Hello Shitty-filten och Imse vimse spindel. Livet.

Vardag, rutiner, stress och planering. Och den där jävla lappen på förskolan... Måste man älska det? Måste man vara tacksam för det? Måste man verkligen älska varje del av familjelivet och varje sekund med barnen? Vem fan kom på det?

over and out.

//Meekatt...

Hejdå Familjen!

Elton sa att han hade ont i magen i morse. Jag gjorde det enda rätta: Först skällde jag ut Freddy (för att det är ju antagligen hans fel att jag är ett psykfall) och sen SPRANG jag ut i bilen och åkte till strandhuset. Jag. Vägrar. Magsjuka. (Han var antagligen bara hungrig men här chansas INTE!!) Hejdå Familjen - vi ses i maj! 

Vitpepparkorn, tvål, handsprit, klorin, pappershanddukar, alla kläder i tvätten, ingen disktrasa, nya handdukar efter varje dusch...och allt det där är ju toppen. Ett eget strandhus är bättre. Jag drar ner gardinerna och ignorerar att jag ens har en familj tills detta är över. Freddy bekräftade nyss att Elton mår skitbra, har ätit två mackor och hoppar i soffan där hemma. Men MAN VET ALDRIG! Och vafan...spyr han i vår nya fina soffa så dör jag. (Katastrof-Malin is alive...igen.)

Idag ska en massa Alla Hjärtans Dag-tavlor skickas och sen ska det sista med bokföringen fixas. Jag kom ju på att det var för dyrt med en revisor och har därmed tvingat min bästa vän att göra skitgörat åt mig. Om Tina blir gråhårig i februari är det mitt fel. Och den där skokartongen med 600 osorterade kvitton som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med. Tina - jag älskar dig! Och jag betalar med vin...och min blekfeta kropp, haha.

Dags att jobba lite. Har precis blivit dissad av fåglarna här ute. Trodde de skulle bli glada när jag kastade ut skorpor till dem. Lämnar familjen och hunden och inte ens fåglarna gillar mig. Det går bra nu...

over and out.

//Meekatt...

En lysande Tävling!

"En lysande tävling". <-- Ni ser ju att Göteborgshumorn sitter kvar lite trots att jag lämnade stan med dubbla parkeringsböter och panik över spårvagnar, haha.

Jag är ju förälskad i lamporna i Diamondserien och innan jul blev den största och absolut finaste MIN och hänger nu fint ovanför matbordet i strandhuset. Love it! Tycker den är skitsnygg i koppar och nu ska det shoppas matchande fönsterlampor. Jag hittade mina  favoriter på Lampgallerian och i samarbete med dem är det nu dags att dra igång en tävling!

En lycklig läsare blir vinnare av en likadan lampa ifrån Diamond - i valfri färg (Värde 1549 kr) All info om lampan hittar ni här.

För att tävla:

1. Gilla Lampgallerian på Facebook HÄR
2. Kika in på hemsidan HÄR och välj din favoritfärg.
3. Kommentera nedan och motivera kort varför du vill vinna lampan.

En vinnare dras på söndag den 8 februari och presenteras i bloggen på måndag.

Lycka till! ♥

over and out.

//Meekatt...