fredag 1 mars 2013

10 BRA saker med 1,5-åringar?

Jag funderade lite över det här med 1,5-åringar...och varför man skaffar dem. Ja, nu kan man ju liksom inte ångra sig efter 1,5 år...men ibland...känns det som en JÄVLIGT jobbig ålder! En 5-åring har ju liksom sina ljusa stunder. Man kan gå på stan och ta en fika med dem, man kan pyssla med dem, man kan prata med dem och man kan sätta dem framför en film när man tröttnar på dem. En 1,5-åring kan man INTE göra de sakerna med! De är som gammalt Hubba Bubba som fastnat under skon och hur gärna du än vill njuta av det där kaffet (eller för all del toalettbesöket) så GÅR det inte. För 1,5-åringar tar ingen paus!!! 

Men jag har efter noga studerande lyckats komma fram till lite positiva egenskaper hos huliganen ifråga. Så - en jävla lista på det va?

10 BRA saker med en 1,5-åring:

1. Som förälder behöver man inte slösa en massa tid med att stryka kläder, sminka sig, göra sig fin i håret eller ta på rena byxor på morgonen. Nej, ner och gräv i tvätthögen bara och snabbt iväg till jobbet. DU hinner inte få på dig kläderna i alla fall förrän den lille skitungen kletar ner hela dig med allt ifrån gröt till snorkråkor. Praktiskt om man blir småhungrig då man oftast har en hel jävla måltid utsmetad över sin kropp. Om inte på kroppen och kläderna så i håret...för när en 1,5-åring ska ta på sig skor...så håller de balansen genom att borra in sina fingrar i ens hår...och självklart har de sekunden innan hittat något slajmigt på golvet som de gömt i handen. Lycka. Verkligen. Igår hittade jag en halv leverpastejmacka i håret efter påklädningen from hell. Frukosten räddad.

2. Man har städhjälp! Och det är ju väldigt praktiskt! I samma sekund som man flyttar en sak ifrån vardagsrummet ut i köket så springer 1,5-åringen ut i köket och hämtar skiten och ställer tillbaks den i vardagsrummet igen. Ordning och reda! Lägger man ner leksaker i en låda hälls denna ut direkt och skulle man ge sig på idiotin att ta fram dammsugaren så blir det nästan slagsmål om den. För 1,5-åringar...älskar att dammsuga. Att de sen står på samma ställe i en halvtimme (helst PÅ dig) är ett problem.


3. Man behöver sjunga idiotiska barnvisor längre när man byter blöja. Nej, istället får man leka Arnold Schwarzenegger och hålla ner ungen med våld - och samtidigt som man kämpar sig blå för att få upp våtservetter med en hand (utan att få 30 st åt gången!) så ska man undvika att bli sparkad i bröstet eller få bajs på hela sig. "Passa på och njut av en mysig stund vid skötbordet" stod det i bokhelvetet. MYSIGT?! Vem FAN tycker det där är mysigt!? Skit på er!

4. Man behöver inte fundera på vad som går på TV om man skulle råka få en stund över och sätter sig i soffan. Det ENDA som går att titta på är tydligen "MEMIL" (<--Emil i Lönneberga) och skulle man försöka lura ungen med lite Bullerbyn...bryter ungen ihop och bankar huvudet i golvet. 

5. Köksgolvet är alltid nystädat. När man har en 1,5-åring spenderar man en halvtimme åt att laga mat, max 10 minuter vid matbordet och sedan resten av dygnet åt att sanera unge, matstol, bord och köksgolv. Vi har snart en fuktskada under Eltons plats...och det beror på allt jävla torkande efter måltiderna. 

6. Man känner sig aldrig ensam. Vad man än gör så har man ALLTID sällskap. Lagar man mat står 1,5-åringen och skriker och drar i dina byxor, sitter du vid datorn kommer 1,5-åringen fram och trycker på den ENDA knappen som faktiskt stänger av skiten och går du ut med soporna står den och vrålar efter dig i dörren. Råkar man glömma att låsa dörren när man sitter på toaletten (och Facebookar! Tjejer bajsar inte!) så kommer 1,5-åringen in och SPOLAR när man minst anar det och ger dig en överraskande underredsbehandling. Det är underbart att vara småbarnsförälder. Verkligen. 


7. (TIO bra saker?! Hur tänkte jag?) Men ja...man behöver inte leta efter sina skor. Så fort man ens nämner orden "gå ut" så får man skorna kastade på sig med våld. Att man egentligen satt och pratade om vad man ska göra i helgen spelar ingen roll. Har man sagt "orden"...är det kört. 1,5-åringar ger sig ALDRIG. De vrålar tills skohelvetet sitter på din fot och ni är ute. Det gäller egentligen allt. Råkar man nämna ord som "glass", "farmor" eller "åka bil" gäller det jävlar att man fullföljer annars blir det totalt kaos. Såna é de - 1,5-åringarna.

8. Man behöver inte lägga en massa energi på att tänka ut måltider eller roliga aktiviteter. Det spelar ingen roll vad man erbjuder en 1,5-åring - svaret blir ändå alltid "NEJ!" Nej är det nya "inneordet" och funkar i alla sammanhang oavsett om den menar det eller inte. "Vill du ha glass Elton?" följs av ett "NEJ!" tillsammans med ett leende och ett nickande. Konstigt att man blir knäpp när man går hemma med barnen. Ett nej...är inte ett nej. 

9. Skulle man känna sig uttråkad (efter 5 minuters ensamtid) kommer 1,5-åringen och sysselsätter dig. "Mammaaaa?! Mammaaaaaa?! Mammaaaaaaa?!" Vad ungen vill vet den inte ens själv men du ska vara med i alla fall! Ensamtid är inget för en 1,5-åring...förutom när de smyger in i ett hörn för att bajsa. Det är så man vet att det är bajs i blöjan. 1,5-åringen var försvunnen i mer än 10 sekunder.

10. Nej, det finns inte tio. Jag är ledsen.

Snart ska jag brotta ner min 1,5-åring och tvinga på honom overallen. Solen skiner och vi ska gå ut och rasta min förkylning lite. Alice har redan bestämt att hon "INTE SKA FÖLJA MED PÅ NÅN BAJSPROMENAD" så det bådar gott för en mysig stund i solen...

over and ou

//Meekatt...

Missa inte pågående tävling om fina kläder till bäbisen hos NewHeaven.se! Massor av fint till de små!

64 kommentarer :

  1. måste ju säga att det mesta stämmer in ganska fint på en 14 månaders också.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja...det har hållit på ett tag...

      Radera
  2. Jag som bölar lite varje dag för att min 1,5 åring är omöjligt, jag är inte ensam alltså, älskade skitungar ! Tack För en fantastisk blogg :')

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, tack för att du kikar in här! Och nej, du är INTE ensam. De är alla omöjliga, haha.

      Kram!

      Radera
  3. Åh..det låter EXAKT som min 2-åring! På alla punkter, inklusive Emil! Men någon gång måste det väl släppa eftersom även jag har en 5-åring som inte alls är sådan. Hur i hela friden kan jag ha glömt bort när det vände?? Måtte det ske snart...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag känner likadant - NÄR VÄNDE DET?! För det här är inte kul alls. ;)

      Radera
  4. Hahaha. Du är fan inte klok =). Som vanligt slår du huvvet på spiken.

    SvaraRadera
  5. Måste tillägga att stunderna vi har haft med vår sexåring det senaste halvåret har heller inte varit och leka med. En 1,5-åring är 4,5 år borta och man glömmer väldigt fort.
    Men samtidigt så förstår jag precis hur du menar :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varje ålder har sin charm sägs det. Man inser nog den där charmen efteråt...varje gång.

      Radera
  6. Snart 4åring....vissa dagar lika illa.. Gud varför har du övergivit mig?....
    Vi ska ta blodprov på henne......

    SvaraRadera
  7. Klockrent! Tänk dig att du dessutom har en 1månads bebis som äter varannan timma så att 1,5 åringen får ännu mer utbrott och passar på att riva ut ännu mer än den hinner med i vanliga fall. En mamma som aldrig får sova och har två skrikiga barn är inte att leka med..
    Här är vi nöjd om vi så bara kommit ur pyjamasen innan det är dags att ta på den igen..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oh my god. Jag är inte avundsjuk. ;)

      Radera
  8. Nummer 10 är såklart att det inte behövs något preventivmedel. Bara tanken på ett barn i den åldern får mig att vilja gå i kloster och bli nunna på heltid!

    SvaraRadera
  9. Herreminje! Hade tänkt mig en tur till ICA Kvantum men det får bero. Kan inte promenera ner till affären då jag inte kan sluta skratta. Kan inte finnas en mer vanvettigt rolig blogg i hela cybervärlden. Kommer att njuta av skrattkonvulsioner varje dag hädanefter.
    Ett gott skratt förlänger livet, sägs det. Då blir jag nog 150 efter detta!/Kerstin 72/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, TACK Kerstin. Vad härligt! :)

      Radera
  10. Har en tremånaders och börjar se tendenserna. Herregud vad har jag gett mig in på om detta är vad man har att se fram emot. Men skönt att veta att det kanske vänder så småningom då :)

    SvaraRadera
  11. Insåg att jag nog råkade skriva tremånaders, menar såklart trettonmånaders. Vid bara tre var hon fortfarande en gullig liten ängel

    SvaraRadera
  12. Gud så träffande! Tur man har hamnat här och får skratta lite åt eländet!! Jag blir gaaaaalen här hemma!! :)

    SvaraRadera
  13. Min son är nu 8 år men känner inte igen något av det alls, får nog inse hur lyckligt lottad denna pappan har varit med världens lugnaste son merparten av livet.
    Han har dessutom nästan aldrig varit sjuk & aldrig magsjuk överhuvudtaget.
    Life can be good sometimes :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. mamma till ettåring1 mars 2013 kl. 14:13

      Det är för att du är man :) våra monster blir som bytta till små rara änglar när papporna dyker upp xD de liksom terroriserar av sig alla skitstunder på mammorna för att kunna visa papporna hur fina och lugna de är ;)

      Radera
    2. Amen på det "mamma till ettåring". Där satte du huvudet på spiken. Eller så har vi en super-pappa här ;)

      Hälsningar
      Yohanna

      Radera
    3. Jag får nog säga super-pappa då ;)
      Tog hans första blöja efter förlossningen & var pappaledig när sonen var mellan 3-7 månader gammal så jag började nog infiltrera det lilla sinnet tidigt :p

      Radera
    4. "Det är för att du är en man"??? Skämtar någon med mig?
      "....när papporna dyker upp..."

      Fan så arg man kan bli efter att ha avnjutit ännu ett fantastiskt inlägg av Meekatt.

      Fan så trött jag blir på alla mammor som gör sig till martyrer och gör sig helt oersättliga för barn och sedan på allvar verkar tro att pappor är någon jävla bihang som var nödvändig där i början...för att barnet skulle bli till.

      Barnen blir som man uppfostrar dem - och uppfostrar man dem med lika mycket mamma som pappa så bli de inte "som ombytta" när de "träffar" pappan.

      Radera
    5. Men HÄR måste jag faktiskt hålla med. Sen har det inget med man/kvinna att göra - MEN när den förälder som jobbat kommer hem till "misären" (haha)så blir barnen som förbytta. Så är det hos oss. Barnen skriker och bråkar men så fort pappa slår upp dörren blir det kramkalas och glada miner. Jag spyr på det ibland.

      Hade det varit tvärtom - att jag var iväg och var den som "kom hem" så hade det med all säkerhet varit tvärtom. Med det gör jag mig inte till "ett offer" - så är verkligheten bara när man är hemma med barnen och den andra arbetar heltid. Det är nog få som får exakt "samma villkor" på hemmaplan - såvida man inte arbetar varannan dag.

      Radera
  14. Jag upprepar mig från tidigare inlägg och säjer bara ha ha ha och jag dör. Men innerst inne så stor-gråter jag för jag känner så igen detta.
    Vad i hela friden har vi gett oss in på?
    Ska det vara så här?
    Kommer livet aldrig att bli normalt igen?

    Lite deppigt just nu ;)
    Men de är ju så söta när de sover.....OM de sover.

    Hälsningar
    Yohanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hur tänkte vi?! ;)

      Vår tid kommer!! När vi är...60 + haha

      Radera
  15. Haha men vad fan! Jag hoppades på ett seriöst inlägg då dottern redan börjar gå mig på nerverna-och hon är bara tio månader!

    SvaraRadera
  16. Känner igen allt det där. Men om du är rädd om golvet kan man ha ikeas golvskydd (skrivbordsstolsskydd) under matstolen! Syns inte så mycket. O betydligt billigare än fuktskador ;-) /Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genialt - ska införskaffa ett omedelbart!

      Radera
  17. Haha, så härligt att läsa din blogg så man inser att man inte är ensam. Har en tvååring som är i trotsen och i Oktober blir han storebror, vissa dagar undrar jag vad fan jag har gett mig in på. Ska jag ha TVÅ såna här sen!? Gode gud, ge mig styrka!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, you can do it! Det är ju långt till oktober... ;)

      Radera
  18. Jag och sambon har precis spenderat eftermiddagen hemma hos mina föräldrar tillsammans med dem och mina äldre syskon med respektive, och barn. Herregud säger jag bara, att folk ens frivilligt skaffar barn. Jag och sambon är helt slut efter att ha spenderat en timme med dem (en ettåring, en tvååring och en treåring som skriker, gapar, grinar, brottas, hoppar, kastar mat osv osv i en evighet). Tacka gud för att mina syskon skaffade barn före mig trots allt så att jag insåg att jag ska vänta med det där med barn i MINST 5 år till. Och tack till dig för att du säger som du är, och inte inger några falska förhoppningar för oss ännu barnlösa ;) Vi tar och skaffar oss en hundvalp istället, jag slår vad om att den är mer beskedlig och lättare att ha att göra med i slutändan.
    Älskar din blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, tack. Så skönt att jag med min föräldrablogg skrämmer människor till att inte våga bli föräldrar! ;)

      Men ja, jag tror det är viktigt att visa upp HELA bilden kring föräldralivet och inte bara myset. ;) Men det finns mys med...ibland, haha.

      Radera
  19. Ha ha ha ha jag är så lättad över att ha en snart 13-åring!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, det kommer nya bekymmer...säger de som vet! ;)

      Radera
  20. HAHAHAHA!! Jag älskar dig!! Jag ÄLSKAR din blogg! Jag ÄLSKAR din ärlighet! Jag ÄLSKAR dina bilder! Du är tamejfan helt fantastisk!

    Känner igen ALLT och min Saga är lika gammal som Elton.

    SvaraRadera
  21. Hahaha, jag tror jag älskar dig jag med haha

    SvaraRadera
  22. Köp en leksaksdammsugare, elektrolux i leksaks affären...den är skitbra, liknar den jag har och min minsta på 2 år tar fram den var gång jag ska dammsuga...hon älskar den!! Älskar att läsa din blogg!! // Weronica

    SvaraRadera
    Svar
    1. En sån har vi men den är minsann inte ett dugg intressant...suck. Jag går med den och ser lite halvt störd ut och försöker byta mot den "riktiga"...men det går aldrig.

      Tack!!

      Radera
  23. Eeeeh mycket av det där stämmer in på min sambo... nä skämt o sido... det passar iaf in på mina barn 8 år och 5 år... bortsett från att dom aldrig vill gå ut. Dom får man ju dra ut....

    SvaraRadera
  24. Hahaha. Min 1,5 åring svarar: Nenenene på allt samtidigt som han skakar på huvudet vad man än säger. Hört en massa om tvåårsåldern, men ingen nämnde att det kan vara såhär redan vid 1,5 år.

    Här ska han se Teletubbies när mammas energi är helt slut. Men såfort det dyker upp nåt annat än just Teletubbisarna så bryter han ihop fullständigt och skriker(typ några små kaniner eller så för 2 s).
    Din blogg är bara bäst! :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det försvinner lagom tills 3-årstrotsen kommer misstänker jag. ;)

      Tack! <3

      Radera
  25. Hah, helt otroligt känner igen allt på våran 1,5 åring. Bra skrivet. //Andreas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, tack! Och ja...jag beklagar. ;)

      Radera
  26. Hahaha, det stämmer EXAKT in på min 1,5-åring! Älskade lilla hulligan..ibland har jag bara lust att rymma..men så sover hon middag och all kärlek återvänder ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är TUR att de tar en paus och sover...så att kärleken hittar tillbaka till våra kroppar. ;)

      Radera
  27. Hej!
    Första gången jag läser din blogg och var inte alls beredd på detta! Jag skrattar så jag gråter, det är ju helt fantastiskt underbart att läsa om verkligheten som mamma!
    Här på din blogg tänkte jag stanna!
    Har en 23-månaders som senaste veckorna har (på riktigt) vattenskadat luckan under diskhon när hon "diskar" - dvs. lägger ned all ren disk från diskstället i diskhon med vatten hon smakar på och sedan häller tillbaka i diskhon/på golvet. Awesome!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad kul, välkommen in hit!

      Ja, under vasken har vi redan buckligt golv. Numera diskas det i badrummet. ;)

      Radera
  28. Helt suveränt inlägg, fast d vet du nog redan ;-)
    (o ifall här e väldigt många sta<v(!!)fel i min kommentar beror d p[ att 1,5/[ring VA FAAAN tryckte han nu p[___

    SvaraRadera
  29. Var tvungen att länka detta inlägget i min blogg. Du är helt fantastisk meekatt!!
    http://emmaliito.vimedbarn.se/underbara-meekatt/#comment

    SvaraRadera
  30. Underbart
    Min skitunge är 1 år och 3 mån men detta är ju klockrent.
    Vad är kissa ifred på toaletten
    Jo slåss om toa rullen eller skynda skynda dra upp byxan halv färdig medans han inspekterar soppåsen eller klättrat upp på stolen i hopp om att idag kan han faktiskt flyga wiiiiiii.
    Och sova ja det är ett fenomen jag tror jag hört talas om nån gång för länge sen.
    Han somnar klockrent normal tid för att vakna efter en timme typ vara vaken till 23.30 cirkus
    Upp och hoppa mamma 03
    Då jag verkligen anstränger mig för att få honom att somna om medans han petar mig i munnen sparkas
    Testar hur långt han kan kasta tutten
    Precis när han håller på att somna hör man plopp tutten ut gåååbuppp mamma gåååbuppp.
    Ja han är fortfarande vaken för den delen sen 02.45
    Och vill inte somna om :)
    Utbrytar ungen och bam bam kallas han för han tar sig ur allt och upp på allt.
    Det låter kanske illa samtidigt är han den sötaste goaste charmigaste lilla skit ungen med en jäkla humor.
    Tack för ett ärligt inlägg.
    Själv är jag spylee alla människor som
    Men klart du hinner det är ju baaaraaaa att.....
    GE MIG KAFFE och håll käften är typ standard i min skalle när nån pratar..
    Då är min son nr 4 i skaran oxå
    19 år 8 år och 5 år
    Hoppas du får en lite mindre kladdfri dag och i alla fall kan kissa klart en gång kram

    SvaraRadera
  31. Det blir Aldrig bättre,,tänk sen när han blir 15-18 år ??då blir dom odrägliga på nåt annat sätt/super rapar och beter sig,och skiter fullständigt i att man sitter vaken och oroar ihjäl sig, har man då dessutom (som jag hade) 3 små barn också plus 2 tonåringar till så har man att göra, det är kul och livets mening med barn, men nu är mina 2 yngsta 18 och 19 och jag har hunnit bli 52,,hade jag fått leva om mitt liv så hade jag inga barn skaffat idag med facit ihand,,fy fan va det är jobbigt att vara mamma,,speciellt ensamstående,,nää idag njuter jag av barnbarn men dom är även dom ganska så odräglig jobbiga ibland😀

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar, då blir jag glad!