Borttappad Pradaväska, Idiot på resa & Nyrakade ben!

Morgonen ägnades åt förberedelser inför min och Tessans weekend i Varberg och Alice hade full bry med att hänga med i mitt tempo. När man har två små barn hemma rakar man nämligen benen samtidigt som man plockar ögonbrynen, packar necessären och matar lillebror. Men vilken energi man får när man vet att man har en hel helg framför sig med bara lyx! Tänk om man haft hälften av den energin annars?! Jag hade ju varit värsta supermorsan! Alice hjälpte mig snällt med packningen och när jag gick igenom väskan innan jag skulle åka kunde jag plocka ur en Barbieparfym, två par boxershorts(?!), en amnings-bh, fyra Polly Pocket-dockor, en halv Bamsetidning och tre stolpiller. Hon tänker då på allt min lilla tös. Hon till och med "sympati-rakade" benen idag...allt för att kunna umgås in i det sista liksom... (Nej mamma-maffian från FL - det ÄR ingen riktig rakhyvel! Vi VAXAR Alice ben! ;) )

Nu är vi här och Oh My God! Lyxigare än så här blir det liksom inte! Just nu sitter jag i en fluffig renbäddad hotellsäng med kritvita lakan och puffade kuddar (som inte luktar babykräk) - nyduschad och insmord med alla produkter jag kunde hitta i både min och Tessans väska. Bredvid mig har jag iskall cider, godis för ett helt barnkalas och i knät min dator. Halli hallå!? Tessan poppar Ed Sheeran på högsta volym, läser Hemmets Journal (<--hahaha) och vi har INGENTING planerat...mer än att klämma den där vinflaskan och trycka i oss godis för att kompensera de där jävla promenaderna som hon dragit runt mig på. Man vill ju inte försvinna liksom... ;)

Bilfärden till Varberg var ett äventyr i sig. Tessan körde och upprepade fraser som "Jag är i alla fall inte rädd för mig själv när jag kör" och "Hoppas jag hinner, hoppas jag hinner" när hon körde genom korsningarna i sin fräcka Focus. Det var ganska skönt när vi väl parkerade bilen.

Väl framme på hotellet gick incheckningen som en dans. Våra väskor vägde som ett helt systembolag och vi såg säkert fulla och rödflammiga ut efter den långa promenaden (<-- 500 meter) ifrån bilen...med "klackaskor"! Vi sken upp i lobbyn likt två pinsamma turister som aldrig varit utomhus tidigare och provsatt och fotade varandra i ALLA stolar på väg mot rummet. Moget. Men fatta vilka stolar det finns här?! Skinnfotöljer...guldiga kungastolar...fluffiga fotöljer i alla färger - klart man måste provsitta! Och allt luktar gott, det finns inget kletigt choklad i sitsarna eller vällingfläckar på armstöden ens.

När vi kom in på rummet körde vi en effektiv uppackning á la supermorsa-style. Militärisk ordning på alla kläder, lyxiga krämer och godiset. Minibaren fylldes med cider och väskorna gömdes undan i garderoberna. Lyx. Samtidigt som jag sa "Fatta vilken lyx detta är - jag och Pradaväskan får komma ut i världen lite" fick jag en konstig känsla. VAR FAN ÄR PRADAVÄSKAN?!? Jag höll på att sätta Geishat i halsen när jag insåg att väskan var BORTA!! Vi vände upp och ner på hela rummet - två gånger, jag fick ett mindre hysteriskt utbrott och sen gick vi "the walk of shame" tillbaks mot receptionen. Vi stannade vid alla stolar och fotöljer och hoppades att jag hade satt den där...men nej. Vafan?! Jag gick fram till tjejen i receptionen...en kvart efter att vi varit där och checkat in (<--inte ALLS pinsamt) och frågade om någon lämnat in en väska...och JAAAAAA! Där var den!! Tack som fan du ärliga människa som också provsuttit en fotölj och hittat min väska! Jag tror att jag älskar dig! Och ja, jag vet...jag är en idiot...en idiot med Pradaväska...på resa.



Klockan är snart halv åtta och vi överväger att ta en paus i godisätandet och bege oss ut på stan för att se om vi kan få något vettigare i magen...typ en kebab. Får vi långtråkigt och känner avsaknad av testosteron finns det tydligen välväxta grabbar ett stenkast härifrån - Yeyh Varberg!?

over and out.

//Meekatt...