Ni som fått nya Vi Föräldrar har kanske hunnit läsa Föräldraduellen - "Ska vi artighetsträna våra barn?" Klart som fan att vi ska det...tycker jag. "NEJ! Barn är inga hundar som ska dresseras!" tycker Lady Dahmer. Läs! Vad tycker ni? Ska man artighetsträna barnen eller är det bara ett maktutövande?
För mig är det självklart. Det handlar om sunt förnuft, träning i det sociala spelet och det ska sitta i ryggmärgen. Tack. Förlåt. Hej. Varsågod. Att dela med sig och att visa uppskattning. Att hälsa på människor, tacka för maten, ge en komplimang, fråga om det är okej att ta den sista kakan. Livet!
Jag skulle ALDRIG tvinga barnen att hälsa eller säga förlåt men jag hjälper dem på traven! Jag visar dem genom att vara artig mot dem! Vi föräldrar glömmer ibland hur viktigt det är att VI är artiga mor barnen - och inte bara tvärtom. Alla ska "be att få" - inte bara barnen. Alla ska säga "tack för maten". För mig är det en viktig skola och jag vet att mina föräldrar alltid fick beröm för att vi syskon var artiga när vi var små. Vi fick beröm av pappa i bilen hem när vi hade varit iväg någonstans och det växte vi av. Man vill göra rätt, man vill vara duktig och man vill få beröm. Det handlar inte om att vara dresserad eller underkastad för mig. Det handlar om att inspirera sina barn till att göra bra ifrån sig i livet. Inte att vilja vara till lags till varje pris - men att få lov att må bra utav beröm! Det är lite tabu idag. Men inte här hemma! Jag berömmer till och med morgonfrillan på hunden! För sån é jag!
Ord som Tack och Förlåt kommer man LÅNGT med här i livet. När jag åkte till Frankrike som Aupair kunde jag dock bara säga "tack", "godnatt" och "kuk", haha. Det räckte en bit men vissa artighetsfraser hade varit mer användbara! (Förlåt pappa. Tack för att du betalade biljetten. Jag lärde mig en MASSA nya ord på plats! BRA ord!)
Dags att sova - imorgon kommer en fotograf och fotograferar familjen inför en artikel i DN. Wiiih - en MASSA läsare! Ingen pyjamas på den bilden, haha.
Ni missar väl inte att anmäla er till Fab Mamas Blogevent? Det finns ett par platser kvar och det kommer bli ett FANTASTISKT dygn! Fnulan, Tokmorsan och JAG gör allt vi kan för att det ska bli perfekt! Så klicka er in och anmäl er!
//Meekatt...
SJÄLVKLART säger jag. Hur ska barnen kunna läsa av det sociala spelet om vi inte ger dem verktygen? Det handlar inte om att trycka ner dem utan om att som du skeiver lyfta dem och visa dem hur det ser ut. Artighet är jätteviktigt. Jag jobbar i äldrevården och det finns inget viktigare för de äldre än artighet. Det är respekt och der förtjänar ju alla människor, vuxna som barn.
SvaraRaderaFab Mamas låter toppen! Lycka till!
Idioti! Träna barnen?? Tränar du dem i agility också? Barn hittar egna vägar och behöver inte stöpas i mammas mall! Vem säger att du är perfekt och vet vad som är bäst för dina stackars barn??
SvaraRaderaDu har inte barn va? Om vi låter vårt barn göra som hon vill skulle hon äta på smutsskedarna i diskmaskinen, klättra högst upp i trappan, rycka i sladdar och dra ner blomkrukor. Och det är bara några grejer. Dessutom Gillar barn att lära sig saker. Häjdå från Anonym
RaderaJag tycker att du har en skev syn som jämför barn med hundar... Såklart att de inte ska stöpas i en och samma mall men man har faktiskt både rättigheter att veta vad socialt samspel innebär och skyldigheter att efterleva en del regler. Mycket av det man gör i livet handlar ju om träning inför nästa skede i ens livspussel.
RaderaKonstigt att alla som vet bäst alltid är anonyma,,,,våga stå för dina/era åsikter
RaderaJAG är nog inte den du ska beskylla för att "säga att jag är perfekt", haha. Jag driver en hel blogg i ämnet "Jag är inte perfekt - men ganska ok ändå!" ;)
RaderaMina stackars barn tackar för omtanken! ;)
Man måste nog ge dom en liten hjälp, antingen genom att berätta, eller visa själva.
SvaraRaderaVi kämpar lite med att få stora grabben att säga förlåt när han slåss, blir arg och så.
Men då är det ju lika viktigt att vi som föräldrar gör det också.
Jag ber alltid han om förlåt om jag blir arg och höjer rösten eller så.
För om inte jag gör, varför ska då han göra?
Lite så tänker jag, men det är ju inget tvång ingen dressyr precis!
självklart ska man lära barnen det sociala med att tacka, säga förlåt osv. tycker du gör helt rätt.
SvaraRaderamenar vad är skillnaden nu jämfört då vi växte upp? nada vad jag vet. Jag och mina syskon är i alla fall uppfostrade att tacka, säga förlåt, hålla upp dörren, flytta på oss i bussen för äldre och gravida. sedan att jag själv ibland knappt kan stå på knäproblem, det är det minsta problemet. jag reser mig. hade jag inte gjort det så känns det som att min mamma sitter på sitt moln och tycker att jag är ohyffsad att så har dom minsann inte lärt oss.
Självklart måste barnen lära sig att vara artiga! Vår älste son, 19 år idag var inte helt lätt alla gånger då han fick sin diagnos Aspergers när han var 10 år.
SvaraRaderaJag frågade 17-årige sonen för ett tag sedan om han tyckte vi var för stränga och har styrt för mycket och fick svaret:
-Nej det tycker jag inte. Jag ser ju vilken nytta jag har av det ute på praktikplatser och i skolan. Hur mycket lättare det blir om man har det i sig att man ska vara artig, uppföra sig och respektera andra.
Sedan tror jag som du Malin att man måste föregå med gott exempel mot barnen!
Så heja heja, jag håller på dej!
Kram Tina Tygbiten
Ja, barnen behöver positiva förebilder som ger en fingervisning om vad som är ett accepterat beteende. Det tycker jag vi är skyldiga att hjälpa dem att packa med i livets ryggsäck. Men det är också viktigt att ta diskussioner kring varför. Barn ska lära sig vad ett kritiskt förhållningssätt innebär. Man ska ju inte svälja vad som helst. Det där med föräldraskapet är en ständig balansgång. :-) That's my point of view.
SvaraRaderaJa det ska man, det handlar inte om att stöpa barnen utan det handlar om att lära dom lite vett och etikett. Barn är inte vuxna när dom kommer ut. Dom är ett oskrivet blad och vi får fylla i lite luckor här o var. Den fria uppfostran tror jag inte en sekund på, det är ju bara att kolla på hur det ser ut i samhället idag, många har ingen uppfostran alls. Att dom hittar egna vägar gör dom säkert men dom vägarna är inte alltid så bra.
SvaraRaderaSjälvklart ska man lära sig att va artig och framför allt att hjälpa till hemma. Jag har vänner som varit tillsammans med killar som inte hjälpte till hemma när de va yngre. Vad resulterade det i när de nu är i 25-års åldern? Jo, när dom va sambos så gjorde de inte ett skit hemma. Deras flickvännen fick göra allt. Hjälpa till med det vardagliga, vad är det? Bråk uppstår och tjat och gnat. Ja dessa killar är singlar idag. Man tröttnar. På att tjata. Det handlar inte om att dressera barnen. "Anonym": du vågar visst inte ens stå för din åsikt! Jag har än inga egna barn men när den dagen kommer så självklart ska de lära sig att säga tack, varsågod mm. Hjälpa till i hemmet, inte genom tjat men iallafall så mina barn är artiga. Bortskämda ungar är bland det värsta jag vet för det blir inte bättre sen då de blir tonåringar och tillslut sambos. Skulle ni vilja bo med nån som ALDRIG hjälper till hemma? Aldrig säger tack utan bara tar allt för givet? Inte jag iallafall. :)
SvaraRaderaDet är väl lika självklart att lära barnen säga Hej,Tack,förlåt osv som det är att lära dom skriva sitt namn,läsa mm.
SvaraRaderaArtighetsträna, potträna, mat(ät)träna.
Hela livet går ut på att träna/lära in beteende och nya kunskaper.
// Helen
Självklart ska vi artighetsträna våra barn, första steget är att vi själv är artiga! Vett och etikett är viktigt, hemma hos oss är det lite regler som gäller än, fast barnen är 20 och 25 :P Vi sitter kvar vid matbordet till ALLA är klara, vi har inte mobilen med när vi äter och keps går bort som tillbehör till outfiten vid matbordet. Man säger tack för present trots man ogillar dem eller inte behöver dem :P Det är tanken som räknas :) Man tackar för maten och man hälsar när man kommer in i ett rum! När det är mindre sällskap och man inte setts innan tar man i hand och presenterar sig.
SvaraRaderaLöjligt tycker vissa... artigt tycker jag!
Men det ger respekt!
För visst har du lärt dig att hålla upp dörren till nästa person efter dig... inte släpper du den i skallen på dem?
Vett och etikett är bra...
Tror jag själ ditt topic till ett blogg inlägg! För sån är jag!
Puss
Självklart ska man lära sina barn att vara artig! Håller med dig. Man dka också lära dom rätt och fel ge både bra och dålig kritik men framhäva de som är bättre :)
SvaraRaderaKram hannaa!
Självklart! Det handlar ju om respekt för sina medmänniskor. Och precis som du säger, visar vi vuxna hur man gör, tack, förlåt mm, så gör ju barnen det också.
SvaraRaderaKram
Haha, jag läste arbetsträna först! :-) Trött i ögonen...
SvaraRaderaMen - ja, självklart ska vi hjälpa barnen att bli artiga! Hjälpa dem att visa respekt för andra och därmed även bli visade respekt tillbaka.
Jag jobbar själv som kassabiträde i en större matbutik och där träffar man verkligen alla sorters människor. De flesta trevliga. Men ni skulle bara veta hur många det är som inte hälsar tillbaka när jag säger hej, inte säger tack när jag lämnar tillbaka växeln osv. Vuxna människor! Hur mkt respekt känner jag för dessa personer? Nada!
Nä, artighet är superviktigt!!!
Kram Katta!
Självklart ska vi lära våra barn vett och hyfs, vi lär dom ju allt annat... tyvärr används det lite för mycket svordomar i vårt hem, främst av 11-årige bonussonen och mig själv tyvärr (jaja jag vet, jag är en hemsk, värdelös mamma enligt mammamaffian) så ibland får man ett: Tack för maten, den var j*vligt god mamma! från 3-åriga tösen.. får jobba stenhårt på det annars blir vi väl utslängda från Öppna förskolan när den drar igång efter sommaren...
SvaraRaderaJag tror att om man visar barn vett och hyfs lär de sig att göra det samma. Jag har aldrig sagt åt dem att man SKA säga tack för maten, att man SKA förlåt osv. Däremot har jag alltid gjort det och på så sätt har de också lärt sig. Jag får alltid beröm över hur väluppfostrade de är. Barn gör som man säger, inte som man gör. Sen har det väl varit lite si och så med det ibland med sonen som har Asperger, men det är så det är och jag kan inte göra mer än att fortsätta att säga tack själv för att påminna honom om att man ska tacka för maten.
SvaraRaderaGlöm inte att lära dina barn hur man "artighetsskålar", vem som skålar med vem, hur du håller glaset och vad du kan säga osv. Detta maa att du gillar att svepa ett och annat glas vin då och då. Har kämpat med mina ungar genom åren och nu verkar dom ha anammat det mesta till stor nytta för dem själva. Kan snart ställa upp och tävla mot självaste Ribbing. Visste ni att adelsdamer äter dessertsåsen med gaffel. Det gör jag också för att inte avvika, men tycker att det är jätteknasigt. Det tar ju sån tiiiid att få i sig såsen.!
SvaraRaderaJag håller med dig! Jag tycker inte man skall tvinga men man kan hjälpa på traven för jag tycker det är viktigt att mina framtida barn säger tack för maten eller frågar om det är okej att ta den sista kakan för det är så jag är uppvuxen..
SvaraRaderaDet är väl klart som 17 att barnen måste få en chans att lära sig hur man fungerar i det stora sociala samspelet! Det har ingenting med maktutövande att göra. Den som inte vet hur den sociala samvaron fungerar får förr eller senare ganska stora problem. Och hur kan man ens jämföra det där med att lära barnen hyfs och att dressera en hund? Tokigt är bara förnamnet.
SvaraRaderaJag fick också höra som barn att jag och mitt syskon var artiga och väluppfostrade. (De kunde ju inte veta att vi slogs och fräste åt varann när de inte var med). Men så klart att man blir glad av det. Alla barn vill passa in och höra ihop. Det gör man när man vet hur spelreglerna går till, alltså genom att ha fått förmånen att artighetsträna.
Fortsätt vara klok och mänsklig! :)
Självklart ska barnen kunna säga tack, hejdå osv men att kräva att barnen ska vara små fina barbiedockor som ska visas upp och kanske tvinga dem att uppträda med sång annat är ju rätt stor skillnad.
SvaraRaderaAv min hunduppfödare fick jag höra att "man behandlar sin hund som sina barn". Då hade jag inga barn och tyckte att jämförelsen var minst sagt konstig. Kan dock hålla med henne nu när jag har en vuxen och någorlunda väluppfostrad jycke samt två vilda barn. Man sätter gränser, föregår med så gott exempel man kan och visar hur det sociala samspelet funkar.
SvaraRaderaMalin
Jag håller med dig. . Klart man ska hjälpa barnen med artighet. .. det är ju inte lätt för barn nu förtiden att "lära" sig att vara artig... det sociala samspelet sker ju tusan "Online" på olika sociala medier osv.
SvaraRaderaHur ska barn kunna lära sig det vi lärde oss när vi var små om de inte får hjälp till det!?
// Svala
I mitt arbete på anstalt ser jag hur svårt vuxna män som inte har fått lära sig de sociala koderna har. De förstår sig inte riktigt på andra och hur det fungerar vilket ofta leder till frustration och känslan av att det inte spelar någon roll vad de gör, det blir ändå inte rätt. Nu har de förstås inte hamnat i fängelse för att de inte tränade på artighet när de var små, men för flockdjuret människan är samspelet oerhört viktigt. En stor del av vår vakna tid spenderar vi i interaktion med andra. Självklart är det oerhört viktigt att lära sig artighet, respekt och hänsyn redan när man är liten. Då slipper man ta det med psykologen 30 år senare.
SvaraRaderaÄr diskussionen ens på allvar?! Jag trodde att mitt ansvar som mamma var att leda min dotter rätt och förbereda henne inför livets utmaningar. I det trodde jag ingick ett ansvar för att lära henne det sociala spelets regler för att hon ska kunna bli omtyckt på en arbetsplats, få mötas av leenden från främlingar och ta sig fram i livet på ett trevligt sätt. Men jag har kanske missuppfattat helt?! Lady Dahmer har många poänger, men hon är rätt radikal. Jag skulle INTE välja att lyssna på råd angående föräldraskap från en som själv uppger att hon haft en miserabel uppväxt och därför valt vägen "bara inte som mina föräldrar gjorde".
SvaraRaderaLäste artikeln i DN och inser att ALLA föräldrar bör anmälas till Socialen! Herregud när vi fick barn blev vi tillsagda att inte svära inför barnen! När äldsta dottern var nio månader såg hon pappan var upptagen i telefon och kröp till hans fot å bet honom hårt i stortån! Självklart kom en svordom i örat på Svärmor på andra sidan luren som trots uppmaningen förstod behovet den gången! Senare i livet när vi hade fyra och var på äventyr så ville arbetskamrater anmäla oss för det var farligt bara för de själva var rädda! Idag vet jag att mina barnbarn får helfabrikat och att jag får nöjet att ge dem hemlagat som en mormor när de kommer! Även som Morföräldrar skulle vi säkert anmälas bara för barnbarnen har skoj men med stor kärlek under ytan!!! Bamsekram
SvaraRaderaMen det är ju mitt ansvar som förälder att lära mina barn hur man uppför sig ute i samhället... Vem ska annars lära dom detta? Dagis? Fritids? Skolan? Samhället? Kompisens föräldrar? Hur dumt som helst ju att man inte ska göra detta... Ta ansvar för ditt barn och ditt barn kommer att klara sig i livet... Och ja, visst svär man och "gör fel" - men vi är ju människor med våra brister och fel...
SvaraRaderaAlltså.
SvaraRaderaInstämmer med alla som tycker det är bra. Anonym kanske ska försöka tänka liiite längre.
Tänker vidare. Om man vill få barn som kan bete sig som folk så lär man dom det.
Ingen gillar ouppfostrade ungar. INGEN.
Och hur blir det då med empatin? Hur ska man lära sig det om man inte kan lära sig att vara artig?
Om man inte förstår att man ska behandla andra bra?
Hur man hon egentligen lära sina barn att vara snälla då?
Hon skadar sina barn om hon inte lär dom. Gör dom en otjänst.
Det som skrämmer mig mer är att hon dessutom utger sig för att vara så pedagogisk och sen inte förstår konsekvenser av det hon gör mot sina barn.
Hennes barn blir ouppfostrade och kommer inte komma in i det samhälle som vår norm och civilisation har byggt upp.
Det blir dessutom en klasskillnad till slut.
Bottenskrapet kan inte säga tack och förlåt. Så blir det ju.
Så ser jag på det och på människor som inte säger tack och förlåt och klarar av att hålla upp en dörr.
"Dåligt uppfostrad!" är alltid min första tanke då.
Sen undrar jag alltid hur de ska få jobb och sen hur de ska få behålla dom.
Självklart ska vi artighetsträna våra barn! Precis som du skriver så är Hej, Tack och Förlåt ord som man kommer långt med här i livet! KRAM
SvaraRaderaHåller med till VISS del. I mitt jobb som förskollärare väntar jag med att skicka mjölken tills barnet (efter förmåga) ber om att få den istället för att gapa "mjölk!".
SvaraRaderaMen jag läser mycket av det Petra Krantz Lindgren skriver i sin blogg om att barn vill hjälpa till och göra rätt för sig - för att de VILL, inte blir tvingade! Det finns inget mer sorgligt än en vuxen som kräver ett "förlåt" från ett barn, som att ordet i sig skulle göra skillnad. Finns inte känslan, empatin och medmänskligheten bli artighet bara en fasad av inlärda dresserade MÅSTEN. Och vad lär sig barnen av det?
Håller med till VISS del. I mitt jobb som förskollärare väntar jag med att skicka mjölken tills barnet (efter förmåga) ber om att få den istället för att gapa "mjölk!".
SvaraRaderaMen jag läser mycket av det Petra Krantz Lindgren skriver i sin blogg om att barn vill hjälpa till och göra rätt för sig - för att de VILL, inte blir tvingade! Det finns inget mer sorgligt än en vuxen som kräver ett "förlåt" från ett barn, som att ordet i sig skulle göra skillnad. Finns inte känslan, empatin och medmänskligheten bli artighet bara en fasad av inlärda dresserade MÅSTEN. Och vad lär sig barnen av det?
Det är väl sunt förnuft att vi vill uppfostra våra barn, och att den uppfostran ingår såklart hur man för sig i sociala sammanhang. Social kompetens alltså. Ganska basic. Tycker åtminstone jag. Hur man får det till dressyr förstår jag inte. Men visst, alla är vi olika.
SvaraRadera