Danny Saucedo, Sexuella fantasier & Glädjepanik!

I söndags fick jag ett ryck och gav mig ut för att springa slingan. Och GODE GUD vad jobbigt det var!? Jag trodde att jag skulle dö redan efter 500 meter och när jag väl såg skylten som visade att det bara var 250 meter kvar började jag nästan gråta av lycka. Hur kan man ha så dålig kondis som jag?! Jag måste skärpa mig...verkligen. Enda anledningen att jag ens överlevde alla 4 kilometerna (<--haha, jag vet) var att Danny Saucedo höll mig sällskap och sjöng "You’re A A A A-MAZING" om och om högt i mitt svettiga öra. Min skittelefon hängde sig och det gick inte att byta låt...men efter 2,5 kilometer var min blekfeta kropp så utmattad att jag började tro att han menade det. Danny tyckte verkligen att jag var fantastisk! Det faktum att jag blev OMSPRUNGEN av en 75-årig dam tänker jag ignorera in i döden - för sån é jag!

HUR är det möjligt?!

Jag fick ett mail ifrån en läsare (<--misstänkt mammamaffiamedlem?) och jag väljer att svara öppet ifall det är fler stackare som ligger vakna om nätterna och funderar över Freddys känslor och mina sexuella fantasier:

"Hej. Jag fick ett tips ifrån en kollega om din blogg och gick in för att läsa. Vi är inte på riktigt samma våglängd men jag kan visst skratta till emellanåt åt dina tolkningar av mammalivet. Jag har själv fyra barn och finner inte vardagen riktigt så svår som du målar fram den. Man får ju rutin med åren. Kanske skrämmer du blivande föräldrar mer än du tror att du hjälper dem med att "säga som det är". Det måste finnas ljusa stunder med!

Jag reagerade på ditt senaste inlägg. Min man hade inte uppskattat att jag skrev att jag hade sexuella fantasier om någon annan så att hela världen kunde läsa om det. Sen skulle jag aldrig ha det heller. Jag älskar min man mer än något annat och behöver inte fantisera om "Boeuf"! ;D Hoppas att Freddy inte tar illa upp av det eller din annars överärliga blogg."

Tack för ditt mail och för att du tar dig tid att oroa dig för Freddy. Han behöver all kärlek han kan få - för som ni alla vet så upphör min kärlek till honom ofta vid 17,15-tiden på dagarna. Freddy och jag har levt tillsammans i över tolv år och vid detta laget är han ganska van vid att jag är som jag är. Någonstans inbillar jag mig att det är just därför han tycker om mig..? Samtidigt är jag fullt medveten om att han hatar mig lite när jag lägger upp bilder på honom utklädd till tjej, jagar honom med gurkor inne på Ica Maxi eller svarar "Jag bor inte här, jag är bara anställd för att städa naken här hemma" med polsk brytning när det ringer en massa säljare och tjatar på kvällarna...

Det är möjligt att jag skrämmer en del blivande föräldrar med min ärlighet. Jag önskar att jag hade blivit "skrämd" med lite verklighet istället för lurad att tro att allt var mysigt och härligt med barn. Det hade besparat mig en MASSA tårar, ont i magen, känsla av att vara värdelös och utskällningar på familjeliv. Jag vet bättre nu. Jag vet hur det är - på riktigt. Som du skriver - man får rutin med åren. Och ja, visst finns de ljusa stunder! Ofta avbryts dessa ljusa stunder av bajslukt, skrik, såriga bröstvårtor, hunger eller skrubbsår på små knän. Men visst finns de! De behöver jag dock inte tjata om - det gör alla andra bullbakande supermorsor så att det räcker och blir över. Jag älskar (nästan) alltid mina barn - ibland hatar jag att vara mamma. Sån é jag.

Angående mina sexuella fantasier och bristen på dina så kan jag bara beklaga. Jag är gift - men jag är fan inte död. Freddy gråter inte över min önskan om lite "mer boeuf i mitt liv". Vafan!? Det finns väl en tid och plats för allt? Trots att jag ibland äter Lasagnette två dagar i veckan och somnar ihop med den jag älskar mest i världen varje kväll så kan väl jag få bli lite upphetsad när Per Morberg slänger ihop en Boeuf Bourgignon på bästa sändningstid? Som den trötta och sexuellt frustrerade småbarnsmamma jag är...är det rena porrfilmen att se en svettig och snygg man med pondus kasta ihop en maträtt innehållande TVÅ flaskor vin (<-- Ingen mat för maffiamammorna!!) samtidigt som han socialiserar med kändisar, hackar timjan med sina egna knivar och får barnen att duka bordet utan tjat! DET är fan hett!

Jag har förstått på supermorsorna att det är mycket mer "politiskt korrekt" att gå igång på Ernst Kirchsteiger - allas våran långa "fixar-kisse". Kanske beror det på att vi alla innerst inne är liiiiiite osäkra på hans sexuella läggning vilket gör det mycket mer okej att sitta och gapa framför TV:n en hel kväll, fylla väggarna med hans käcka citat och rodna när han säger att "Mynta ger en lättare glädjepanik!" Allvarligt?! "Mynta ger en lättare glädjepanik!" Vafan betyder det? Mannen som odlar sina egna örter, bygger ljuskronor, täljer nya salladsbestick till varje måltid och stickar sina egna koftor får inte igång mig alls lika mycket som mannen som vet att det behövs två flaskor vin i en god gryta! Ha! 

Nu ska jag ägna mig åt "paddan" lite innan jag kryper ner till familjen som ockuperar det som en gång var min säng. På tre dagar har jag fått hålla i vår nya familjemedlem i sammanlagt tio minuter...och jag säger som Alice - DET ÄR ORÄTTVIST!! Så NU är den min...och jag ska sätta kodlås på den - för sån é jag! 

over and out.

//Meekatt...