Kaffekung, Hemkunskap & Hundskit!

Här sitter man återigen...på landet...med sitt micrade Blue Java i en ful IKEA-mugg. Det är annat än hur de har de inne i stan. Där sitter de minsann i flervåningshus - med kolsyreapparater, "finvin", köttermometrar, kaffemaskiner utan dess like, porslinsdockor och bastu...och med en alldeles alldeles egen Barista i tjänst - dygnet runt! DET är fan lyx för en småbarnsmamma! Tack världens bästa Fia & Pelle för en toppenkväll igår och TACK Pelle för en upplevelse utöver det vanliga! Om Freddy någon gång kastar ut mig (vilket inte är helt omöjligt med tanke på hur jag beter mig, haha) - får jag bo hos er då? ;)

Kärlek på kopp!

Det är skönt ändå...att alla människor är olika. Jag menar - en del vill ha allt planerat in i minsta detalj när gästerna kommer...andra är mer avslappnade, haha. Vi visste till exempel inte om att vi skulle tagit mat med oss...det var helt nytt för oss...så när Fia sa "Ja, VI ska äta kött" blev det lite dålig stämning. Vafan ska VI äta då? ;) Fia tog fram den stora kokboken och Pelle satt vid datorn. Spännande - man undrar ju vad de ska göra med sitt kött?! Vi följde sedan en lång dialog om kött, stektemperaturer och stektider medan Fia bläddrade febrilt i sin stora fina kokbok. Ja, det gick absolut ingen nöd på oss - Freddy blev bjuden på "fulvin" och jag drack Coca Cola ur guldfiskens skål under tiden! (hahaha) Underbara ni! <3

Ja, det är minsann inte lätt det där med matlagning - tur vi har kvar våra gamla Hemkunskapsböcker sedan högstadiet. I min står det "Jag älskar Patrik Melander!" ÖVERALLT- så där får man både stektider och nostalgi på en och samma gång! Inte illa det! I Fias bok stod det "Ta med boken på första lektionen!" Lysande! (hahaha) Köttet blev kanon trots det felaktiga upplägget som skapade en liten rolig konflikt, såsen var fantastisk...trots felaktig konsistens och SOPPSLEV(!?)...och Fias Risotto - To die for! När det väl var dags att äta hade Freddy dessutom uppfört sig så bra att han fick övergå till FINVINET! Man blir allt lite stolt över sin man ibland! Tänk...att han skulle kvalificera sig så pass! Och ja...VI fick också kött!

FEM BRA SAKER MED ATT UMGÅS MED ANDRA SMÅBARNSFÖRÄLDRAR:

1. Det är inte ALLS konstigt att man i slutet av måltiden är utspridda på TRE olika våningar och fortsätter prata (bara lite högre) med varann som om inget hade hänt. Nu bor ju i och för sig Fia och Pelle i ett 143-våningshus vilket gjorde detta ännu mer naturligt! Vem behöver träning när man tvingas springa 73 trappor ner för att kissa? ;) Åh, vilket fantastiskt hus! Och kommer man FÖR långt ifrån varandra, så har ju alla en iPhone fastklistrad i handen iaf och kan kontakta varandra via Facebook. Ja, alla utom Freddy då...stackarn!

2. Ingen tittar snett på en när man kommer ut ifrån toaletten (på våning 2) med en hundbajs-påse i handen och överlämnar den till värdinnan (på våning tre) med ett leende en stund efter maten. Nej - ingen Anna Skipper och ingen "gissa bajset"-lek...bara en helt vanlig bajsblöja - kamouflerad till en hundskit! För så gör man i stan! Hundskit är tydligen "finare"...vi hade ingen aning. Pinsamt!

3. Man behöver inte lägga ner en massa tid på att göra sig snygg. Efter en timme sitter man där allihop...genomsvettiga och med kräk rinnande längs axlarna i alla fall. Och ingen orkar ens tycka att det är äckligt! Att man regelbundet slänger ur sig saker som "Är det JAG som luktar kräk eller är det du?" tas aldrig fel och ett byte av en bajsblöja kan man nästan göra vid matbordet! Vad hände egentligen?! Hur blev vi så här?! Det är nog bara en tidsfråga innan vi börjar betygsätta varandras fisar med!

4. Det kan ALDRIG bli för mycket bildvisning! Fram med alla gamla bröllopsbilder, dopbilder, semesterbilder och annan skit och kör igång bara! Gästerna är också småbarnsföräldrar och därmed för trötta för att säga nej! Fia hade en egen "sovmapp" med bilder. Hur bra är inte det!? En jävla massa bilder på sig själv...sovandes i alla tänkbara ställningar! "Titta här! Här sov jag i mammas säng" och "Här sover jag i soffan"! Yeyh! Så gör man visst i stan...

5. Man slipper skämmas över sina familjemedlemmar! Hemma hos Fia och Pelle kan man svara "TRETUSEN!!" på frågan "Hur många köttbullar vill du ha?", skjuta hagelgevär på fönsterrutorna, skrika "JAG ÄR BAJSIG!" när alla äter, slåss och sedan däcka i soffan - och ändå bli buren ner för alla 78 trapporna till bilen av pappa Pelle när man somnat! TUR att pappa Pelle är så stark! Freddy är minsann riktigt tung när han somnat! ;)

På vägen hem SPÖREGNADE det - och det är det absolut värsta jag vet. Jag HATAR att köra bil i regn och är helt övertygad om att jag kommer att dö i en vattenplaningsolycka dagen innan min 100-årsdag! Freddy satt i baksätet och läxade upp smått hysteriska mig hela vägen hem och förklarade att "Vi har faktiskt för BRA bil för att något ska hända". Halvvägs hem på motorvägen (vid Snapparp) dog motorjäveln! Ha! Men man har väl kört traktor så det är bara att lägga all sin muskelkraft på att försöka svänga, köra in till sidan, på med varningsblinkers, skälla ut Freddy jättemycket, be en stilla bön till Ronald Mc Donald och sedan starta om. Det funkade. Igen. FÖR BRA BIL Freddy...?

Tack igen för en toppenkväll! Ni är underbara!

//Meekatt...drickandes vanligt jävla kaffe!