Tack alla ni som hänger kvar, peppar, stöttar, kommenterar och ger er kärlek. Jag är överväldigad av alla fina mail som kommit och jag tror inte ni kan förstå hur härligt det känns...att ni fortfarande uppskattar mig...sån som jag é. Även när hela jag är kaos. Tack.
Freddy är hemma ifrån Korea. Jag har nästan sovit sen han kom hem. Supermorsekrutet var slut och i samma stund han kom innanför dörren kom två veckors trötthet ifatt mig. Det känns som att jag inte gjort annat än plockat fram mat, plockat undan mat, diskat, tvättat, dammsugit, plockat fram kläder, tvättat och tjatat om överdragsbyxor i två veckor, haha. Barnen har varit fantastiskt duktiga och hjälper till en massa - men när man är lite låg...och inte van att göra ALLT...så blir det tufft. Men jag är på väg uppåt och jag börjar känna att jag längtar efter saker. Det var ett tag sedan jag kände så. Nu längtar jag efter vår, sol och en massa golf! Och Göteborgsluft! Det behöver jag! Låsa in mig i ett rum i Göteborg och skriva, dricka rödvin och moffa choklad i onepiece...
Jag är sugen på att börja plugga igen. Har hittat en distansutbildning via högskolan i Göteborg som hade varit klockren för mig. Jag älskade ju att plugga...när det inte var matte och bokföring, haha. Det skulle jag ju aldrig ha nytta av i alla fall...tänkte jag. Sen startade jag företag...och behövde bokföring. Skjut mig. Men jag tror som sagt att det kunde vara en bra grej. Om jag nu inte får det där jobbet jag varit på intervju för...och hoppas en massa på. Malin goes vuxen liksom. Heja mig?
Nu ska jag dricka upp mitt kaffe, maila runt till lite gamla kontakter i skriverivärlden och berätta att jag lever igen...och hoppas att de inte glömt bort mig.
Ha en fin dag!
over and out.
//Meekatt...
Riktigt kul att det går på rätt håll igen o att du mår bättre
SvaraRaderaTack Tom! It´s good to be back!
RaderaVälkommen tillbaka fina Malin! Som jag saknat dina inlägg ❤️
SvaraRaderaTack Jenny! ♥
RaderaI all din ärlighet om hur du mår känner många av oss igen sig...vem har sagt att livet är en dans på rosor? Det är så friskt att inse att nu varken orkar jag eller vill...att ha ont i själen gör lika ont som fysisk smärta även om det inte alltid syns utanpå. Då är din ärlighet befriande Malin ❤ Stor varm kram ❤
SvaraRaderaTack! ♥
RaderaDet är så kul att du börjat blogga igen Malin, har saknat det massor!!!
SvaraRaderaKom upp till Göteborg så bjuder jag på ett par glas rött <3
Åh tack, vad glad jag blir!
RaderaÅh, vin och Göteborg! Kan det bli bättre? Om 2 veckor ska jag upp!
Aha du lever igen. Ingen zoombie?
SvaraRaderaDet var ju som jag skrev " bara lite till " .
Kul att se dig på gång.
Kram L
Jag lever igen!
RaderaKram på dig Lars!
Jag är så glad att du börjar hitta tillbaka till livet och skrivandet. Jag har saknat ditt skrivande och jag saknar dig vännen !
SvaraRaderaVi måste fan snart ses!
KÄRLEK!
Jag saknar DIG!
RaderaKram!
Så glad att du börjar hitta tillbaka igen! Saknar dina ord, men ett steg i taget bara! ♥
SvaraRaderaKramar
Det gör jag! ♥
RaderaKram!
Jag kommer absolut fortsätta skriva! ♥
SvaraRaderaKram!