Meekatt goes trädgårdsblogg?

Ni som följer bloggens Facebooksida har redan sett eländet. Men nu kommer en uppdatering i "Meekatt goes trädgårdsblogg". Tack återigen dagis för årets projekt! ;)

För ni känner väl alla igen det? En dag så står man där i hallen med en liten plastmugg eller halv mjölkkartong i handen med en grön liten tunn tråd i, ett stolt skrivet namn på och med en dödslängtan utan dess like. För man VET exakt vad som väntar. Samma sak varje år. Förnedringen...

"Titta mamma!! Min egen blomma!! Det ska bli en SOLROS!" Man säger "Åh, vad SPÄNNANDE Elton! Den ska vi vara rädd om!" men tänker "Jaså, det tror du?! Den lär ju för fan inte ens överleva ut till bilen!? Och nu ska JAG ansvara för den här lilla ynkliga stjälken och vårda den med mitt liv? Tack dagis!" Jag inser ju att detta är hämnden för alla sena hämtningar, missade semesterlappar, glömda solkrämer och regnbyxor och allt annat jobbigt vi föräldrar gör. Ni tar en planeringsdag, dricker Pina Colada och skrattar högt när ni planerar årets växt som ska knäcka föräldrarna. Visst är det så?

Även i år blev det solros - yes! När jag öppnade bakluckan vrålade Elton "MAMMA!! Du tappade halva!!" Fantastiskt. Det ena...eller egentligen det ENDA lilla blad som hade odlats upp i mellanmjölkskartongen åkte såklart av. På parkeringen. Utanför dagis. Vi pratar om 7 meter utanför grinden. Heja supermorsan? Efter tre dagar på köksbordet såg vår fina solros ut såhär:

 

En besviken Elton vattnar och vattnar. "Varför blir det ingen blomma mamma? Ska vi vattna mer?" Ja men JAG vet ju inte?! Jag kan för fan inte hålla en plastblomma vid liv. Men nu...NU har jag hällt "Mammas magiska gödning" i mjölkkartongshelvetet!" (Nej, jag har inte kissat i den!) Och tadaaaaaa:

 

 

Tack Ica Maxi. Mina bäst spenderade 29 kronor i år. ;)

over and out.

//Meekatt...