I´m back!

Jag lever! Förlåt att jag varit en usel bloggare de senaste två veckorna men det har varit fullt fokus på boken för att den ska hinna bli klar och tryckt lagom till julhandeln. Jag har inte upplevt en större ångest någonsin tror jag. Det här med att ge ut en egen bok har varit en dröm sen jag var liten och plötsligt sitter man där och ska klicka på "send"...och man känner bara "NEEEEEEJ!!" Som att åka till förlossningen och inte veta vad som kommer. Tänk om man får en ful bebis!? Då får man leva med den hela livet! Konstig liknelse...jag vet. Men jag kan inte beskriva känslan bättre. Lycka och panik på samma gång. Sockerdricka i hjärtat...och ett svart stup precis framför fötterna. Det är ju egentligen skitlöjligt med tanke på att boken är en samling av redan utgivna texter. Men en bok känns så definitiv på något sätt. På riktigt liksom. Är den ute...så är den ute. Det går inte att ångra. Jag får leva med den där fula bebisen som ingen tycker om sen kanske? Se den ligga i "halva-reapriset-korgen" på Ica maxi. Hur jävla kul är det? 

Jag tänkte att det var snabbt gjort att sätta ihop favoriterna. Men så börjar man läsa, hitta stavfel, ändra meningsbyggnader och fixa så att inläggen blir som krönikor istället för blogginlägg. Det går ju mycket snabbare att skriva en ny bok egentligen. Som att renovera ett gammalt hus. Riv skiten och bygg nytt istället. Men jag gillar ju de där texterna. Och ni läsare har varit på mig i flera år nu och sagt "gör en samlingsbok med "best-of-bloggen!" så det kändes som att det var självklart. Jag var inte alls förberedd på känslorna dock...

En del texter har jag snabbt gått igenom och checkat av. Ullared, gynbesöket, mammamaffian, familjelivsinläggen, barnens gästbloggar... Men sen kom texterna om mamma. Texter jag själv inte läst på flera år. Och hjärtat stannade. Jag pratar aldrig om det. Aldrig. Jag skriver om det i stunder när det kommer över mig. Sen lämnar jag det. Nu fick jag alla texterna framför mig...på en gång...och hjärtat stod stilla. Så mycket som jag gråtit de sista veckorna har jag inte gråtit på flera år. Jag har gråtit på Cecilias, på Espressohouse, på Ica Maxi, på Apoteket, i bilen och på stan. När jag skrev de där texterna...så skrev jag bara. Fingrarna går av sig själv. Men att läsa texterna...är helt annorlunda. Så för mig blev boken och arbetet med den som en käftsmäll av verklighet och jag var inte beredd på det alls. Igår skickade jag in mitt manus. May the force be with me. (Och se nu till att KÖPA den när den kommer ut så att jag slipper sitta och gråta vid reakorgen på Ica Maxi också, haha). 

När man gjort något riktigt bra ska man få en belöning...tycker jag. När Alice varit hos doktorn går vi till fiket efteråt. När Elton dammsugit hela huset får han en guldpeng. När mamma skrivit en bok får hon en italiensk Mila Blu-väska! Helt rimligt. Faktiskt! Grattis Malin - den här är du värd! ;)

Igår spenderade jag eftermiddagen med stjärnorna Josefin Grönvall och Jenny Winstedt från Engelholmsrevyn. Fantastiska kvinnor det där! Årets revy är under bearbetning och här får jag vara med på ett litet hörn. En del samarbeten är så roliga att man får nypa sig i armen!

Förra året tog de mitt Ullaredsinlägg och gjorde ett helt fantastiskt roligt nummer av det. Skrattade så tårarna forsade - både för att det var hysteriskt roligt och av skam, haha. Overklig känsla det där...att se sitt eget material och sin egen verklighet spelas upp på scen. 

Nu fick jag frågan om jag ville vara med och utforma lite material till årets revy och YEYH! Det är klart jag vill! Igår fick jag följa med och spana in nya fina teatern och säga hej till gänget och nu jobbar hjärnan på högvarv. Underbart! Passa på att boka biljetter redan nu så att de inte tar slut. Jag var väldigt skeptisk förra året kan jag erkänna och tycker i vanliga fall att revy är för gamlingar. Men där fick jag så jag fes. Jag skrattar fortfarande åt förra årets flatlus som smög runt på scenen, åt trillingarna och allt annat galet. Bästa revygänget och helt klart sevärt! Och nya teatern är superfin! Grattis till den! 

Nu ska jag äta tårta och fira att manuset är inne! Sitter på Cecilias och jobbar idag med Sister Hazel i lurarna. Har en krönika att skriva men sen ska jag lukta på min nya fina väska resten av dagen, haha. För sån é jag!

over and out.

//Meekatt...