torsdag 21 juni 2012

Borttappade barn, Mammamaffia & Friterade nappar?

"MALIN? ALICE VÄNTAR PÅ DIG I INFORMATIONEN...MAAALIN, ALICE VÄNTAR PÅ DIG I INFORMATIONEN!"

Ja, som ni förstår så var jag på Ica Maxi igår. Vi åkte dit igår ikväll för att storhandla inför Midsommar...och redan efter tio minuter i affären hade jag slarvat bort den ena ungen (utan att ens veta om det) och fick gå genom hela butiken med skammen...ut till informationen. Hela vägen tänkte jag "Hon gjorde detta med FLIT!" bara för att jag skulle få skämmas och hela Mellbystrand skulle få se supermorsan in action. Mammamaffian står upp och applåderar nu misstänker jag? Skit på er! Till mitt försvar (<--haha, klart att jag får försvara det!) så kan jag säga att Freddy också var med. Honom slarvade jag dock aldrig bort.

När mitt barn försvinner blir det inget "Ett kundmeddelande...vi har en 4-årig tjej som letar efter sin mamma." Nej, det blir "MALIN, ALICE VÄNTAR PÅ DIG I INFORMATIONEN!" Lite extra lyckat att det hände just igår också. Träffade nämligen på tre föräldrar ifrån dagis i butiken. TRE. Hur är det möjligt?! Skjut mig. 
 

Ja, på tal om "supermorsa" så är det väl dags att återknyta lite till inlägget som kom till att bli "Meekatt vs. Mammamaffian på Familjeliv". Först och främst - TACK för alla kommentarer och mail och TACK för ert engagemang! Kul att så många triggas igång av debatten "supermorsor" och lite befriande att se att jag inte är ensam i mina tankar kring mammamaffian. Det blev oväntat tyst på supermorsorna som annars inte brukar veta när det är dags att hålla käft. Vad berodde det på? Spelar de bara på hemmaplan tro? En utav mina kära läsare slängde upp länken till inlägget mitt i krigszonen men den togs emot bra, haha. Blev lite svettig där ett tag... ;)

Men ja  - ett tiotal mail kom det och här följer lite utdrag ur dem:

"Hej "Meekatt"! Har sett och läst din blogg ett tag och fortsätter förvåna mig över hur du kan skriva rakt ut att du inte älskar dina barn alltid. Tänker du aldrig på att dina barn kommer läsa det i framtiden? Hur tror du de kommer känna då? Jag älskar mina barn mer än livet själv oavsett om de har en bra eller dålig dag. Livet är inte så enkelt alltid som du verkar tro och framställer det. Det är inte svart eller vitt. Man får ta det goda med det onda och man har ett ansvar som mamma att alltid sätta sina barn först och sig själv sist, gör det mig till en maffiamamma? Gå på bröllop kan jag göra när barnen blir stora nog att antingen följa med eller lämnas bort. Och att skoja om att lämna sina bebisar obevakade i vagnar är tydligen din och dina läsares humor. Pinsamt." 

Svar: Nej, det gör inte dig till en maffiamamma. Det gör dig till en idiot. Vi mammor borde hålla varandra om ryggen istället för att slå varandra på käften. Det är ett JÄVLA jobb att vara förälder och det sista vi behöver är en massa präktiga människor som påpekar allt vi gör fel. Tänk - så mycket vi gör rätt! Mina barn vet att jag älskar dem mer än något annat. Jag tycker att vi mammor har ett ansvar gentemot VARANDRA att vara ÄRLIGA och faktiskt säga att det är jobbigt ibland. När Alice var nyfödd kom verkligheten som en käftsmäll och jag kände mig sämst i världen varje gång jag såg alla fluffiga mammabloggar och blev påhoppad på familjeliv när jag skrev att jag var less på allt. Vi har ett ansvar att stötta varandra och visa upp ALLA delar - inte bara rosa cupcakes och Blingoträffar! Vissa dagar vill jag byta Alice mot en bag-in-box...men jag hade (med stor säkerhet) hämtat tillbaka henne efter en dag eller två! Och det där med självantändande bebisar och barnvagnar som rullar UPP för backar...är faktiskt jätteroligt!


"Hej! Jag blev illa till mods av ditt inlägg. Så lågt av dig. Vi fick kämpa i fyra månader innan jag blev gravid och varje månad bröt jag ihop i förtvivlan när testen visade svaga streck. Skoja du om spökstreck bara, men vi som drabbats av dem tar illa vid oss av ditt påhopp! Idag är vårt "spökbarn" 4 månader och vi njuter av varje sekund!"

Svar: (Misshandlar mig själv inombords för att hålla käften men kan inte låta bli!) Hej och Grattis till lillspöket! Att bli gravid redan på 4:e försöket är väl rena lyckan? Och jag ber om ursäkt - jag visste inte att "spökstreck" var något man "drabbades av"...som en sjukdom - jag trodde det var ren idioti. Jag har för övrigt all respekt och förståelse för dem som kämpar med att bli gravida och kan inte ens föreställa mig den förtvivlan man skulle känna om det inte fungerar. Men om 4 testskott leder till förtvivlan är det kanske mer tillverkningen än resultatet det är fel på? (Så, jag höll mig på mattan va?)


"Hej Meekatt. Jag väljer att inte kommentera i tråden med risk för att bli påhoppad av en massa idioter. Du är en sån där mamma som har allting så enkelt och gör ändå inget annat än klagar. Jag är ensamstående och arbetar heltid. Jag har nästan aldrig barnvakt då MINA föräldrar bor 20 mil härifrån. Max en helg i månaden kan jag gå ut och göra något utan barn.  Ändån hinner jag laga bra mat till min son, bra ekologisk mat. Jag skulle aldrig stoppa skitmat i honom så som du gör med dina. Det är mitt ansvar som mamma- och ditt! Tänk på vad du gör med deras små kroppar och tänk på vilka enkla alternativ det finns att göra rätt! Min son kommer aldrig få äta skitmat som Mc Donalds och jag förvånar mig att man kan skryta med att förgifta sina barn!"

Först och främst så ber jag ingen att hålla med mig i mina åsikter. Men jag står för dem - öppet. Och idioterna hittar du på familjeliv - inte i mitt kommentarsfält. ;)

Jag har två barn. En på 4,5 år och en som nyss fyllde 1 år. Min man jobbar heltid och är hemifrån 10 timmar varje vardag. Jag är hemma med barnen, sköter hus och hem och studerar dessutom på 75 %. Jag har under Eltons första år haft barnvakt sammanlagt 10 timmar, uppdelat vid tre tillfällen. Min mamma dog i min famn 8 dagar innan Alice föddes. Jag åkte direkt ifrån begravningsbyrån där jag hade valt ut en kista till min mamma...in på förlossningen för en tre dygn lång förlossning. Jag fick kanske inte den bästa starten som mamma men jag fixar det...varje dag...om än med lite klagomål emellanåt. Skillnaden mellan mig och supermorsorna är att jag säger som det är. Sån é jag. 

Nej, dags att gå och doppa nappen i fritösen! Ikväll kommer del två av min tolkning av Familjelivsmorsorna...på begäran. ;)

over and out.

//Meekatt...


132 kommentarer :

  1. Heja dig Malin ;)) Svar på tal, gillar jag.
    Fortsätt du som du gör, du är bara människa, och om nu dessa Familjelivsmorsor har nåt emot det, så beror det på dom själva. Det är dom som inte ser sanningen om att vara småbarnsmorsa, dom blundar hårt om dom bara ser det rosa och fina och aldrig ser det jobbiga. Det är ingen dans på rosor att vara mamma. Eller jo, det är det, men många rosor har förbannat vassa taggar.

    Stackars barn som aldrig ska få smaka något så smaskens som MC donalds.

    Kramiz I love you (och dina underbara inlägg) ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag tar ingen skit! ;)

      Tack fina du! Ja, visst är det så? Och ja, haha. Stackars barn som missar MC D! ;)

      Aj lav jo! Kram!

      Radera
  2. Halloj, jag ramlade in på den här bloggen av misstag i morse och här kommer jag stanna. Du har en ny läsare och jag väntar med spänning på fortsättningen av din tolkning av Familjelivsmorsorna!! Heja dig!

    Och förresten, den lilla fadäsen på ICA var väl inte så farlig? Den visar faktiskt att din dotter har skinn på näsan och tar tag i saken på egen hand! Hon fixade ju så att mamma faktiskt kom till informationen och hämtade henne (så slapp hon leta själv). Vem som helst kan faktiskt slarva bort sina ungar på Ica Maxi i Midsommarhysterin. Så det så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad kul! Välkommen in hit! :)

      Och tack! Ja, hon har skinn på näsan min lilla tös! ;)

      Radera
  3. Tack tack tack! Tänker kommentera mer ordentligt i ett mail senare. Men tack iaf så länge. Livet är inget gulligull. Och de mail du besvarat öppet gjorde mig nästan förbannad.

    Man måste kunna se ironi i saker o ting också.

    Själv fick jag en förlossningsdepression efter första barnet o det skar imig varje ggn nån sa att det var det bästa som fanns att vara mamma.

    Jag älskar mitt barn varje dag. Men vissa dagar tycker jag inte om honom. Samma sak med maken. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, tack själv för att du hänger här hos mig och tar dig tid att kommentera!

      Ja, det där med "att vara mamma är alltid fantastiskt" är rent skitsnack! Visst älskar man sina barn alltid . men ibland sitter det fan långt in! Och ja, samma sak med maken, haha.

      Radera
  4. Haha ja visst höll du dig på mattan :D Väldigt underhållande läsning, tackar!!

    SvaraRadera
  5. Varför måste allt vara så blodigt allvar.??? Din blogg är fantastisk underbar och jag rekommenderar det starkt till alla mammor! Varför inte kunna skratta och ibland vara fullständigt trött på ens situation? Så lägg av alla superduper morsor som klarar av allt med ett leende!! Ingen säger att de inte älskar sina barn mer än ngt annat men man måste kunna skämta och skriva/prata av sig ibland och Malin du gör det med humor! Fortsätt så!


    Läste det sista du skrev med tårfyllda ögon, du är oerhört stark!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du för fina ord!

      Och ja, man kan inte ta så allvarligt på allt....livet blir bra mycket roligare att leva om man kan ta allt med en nypa salt! :)

      Radera
  6. Tack älskade Malin för att du får mig att känna mig tillräcklig! För precis som du skrev så blir man påhoppad och idiotförklarad om man säger att man är less på alltihop. Jag har två underbara flickor men vissa dagar vill jag bara slänga ut en blocketannons, ta en god bok och skita i allt! Tack för att du vågar stå för det istället för att fluffifiera det som de flesta andra mammor gör! Tack!!! Nu ska jag ta en choklad och ge mig ut i sandlådan!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, tack fina du! <3
      Vad härligt att läsa! Precis så vill jag ju att mammor ska känna - att vi duger och att vi är skitbra! Vi gör alla vårt bästa, varje dag. Vissa dagar blir det mindre bra än andra...men lite choklad och sen nya tag bara!

      Kram!

      Radera
  7. Jag vill bara skicka en stor kram och säga att jag är så glad att jag hittat din blogg! Du skriver precis som jag känner och jag fnissar gott när jag läser! Ang. påhopp från mammamaffian är det bara sorgligt, sorgligt. Alla älskar vi våra barn mer än livet själv men allvarligt det är fan ingen dans på rosor med vaknätter, magsjukor, trots och gnäll.
    Mina barn, som är de finaste tjejerna p ådenna jord, förgiftas dagligen av halvfabrikat men de växer, mår finemang och är friska som nötkärnor!! Och vissa dagar, tro det eller ej, skulle jag vilja lämna bort dem bara för att få vara själv hemma och bara vara jag!! Att bara vara mamma är väl inget att sträva efter? Jag drömmer om att få träna, sova, tänka en tanke i tystnad =)
    Nä, jag tror att vi som har självförtroende och självdistans nog också vågar erkänna att livet som småbarnsmorsa vissa dagar är överjävligt för att på en tusendels sekung glimta till och vara alldeles alldeles underbart! ( tills nästa utbrott ) Fortsätt skriv precis som nu, heja, heja!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du för din kloka kommentar! <3

      Radera
  8. Jag blir alldeles matt - varför är det så tabu att som förälder (framförallt då MAMMA) säga att man inte har lust vissa dar? Att orken inte räcker vissa dar?

    Jag kämpar med näbbar och klor för att bli gravid, men en kropp och en lagstiftning som går mig emot. Fyra försök? Vad sägs om nio? El som väninnan som nu lyckats på försök 19 (!!). Den som tror att ett efterlängtat småbarnsliv är enbart rosor och räkmackor behöver en realitycheck. O

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som mamma ska man fixa allt - alltid...utan att klaga. Annars är man en dålig mamma tydligen. ;)

      Hoppas kroppen snart blir på "din sida"! <3

      Radera
  9. ...och lite hyfs som försöker tvinga på andra den idyllen - och känslorna av otillräcklighet.

    Skäms.

    SvaraRadera
  10. Visst håller jag inte med dig i mkt av det du gör, som t.ex. att mata ungarna på mc donalds. Men va fan, jag har inga egna barn (än), och innan man skaffar ett så är allt fluffigt på rosa moln. Jag ska göra si, och jag ska INTE göra så...
    Nej jag älskar din blogg, just för att du vågar skriva om allt som inte är fluffigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Kul att du gillar bloggen! Och nej, du behöver inte hålla med mig! ;) Helt okej att ha skilda åsikter så länge man respekterar andras. Innan jag fick barn sa jag "jag ska ALDRIG ge mina barn skräpmat!" Hahaha, nu kom verkligheten i vägen för min plan. ;)

      Radera
  11. Ha ha helt underbart och varför inte "lyxa" till det med McDonalds ibland. Tror inte de dör av maten direkt och inte tror jag att de blir sämre barn heller. Däremot kanske de får en gladare mamma som slipper laga det målet mat och kan mysa och umgås med barnen istället. Och det är inte en dans att ha barn iallafall inte varje dag.

    Älskar verkligen din blogg kul att läsa hur det VERKLIGEN är och inte illusionen av att varje sekund är helt underbar att vara mamma. Man blir faktiskt less ibland. Kan faktiskt inte tro att det finns 1 enda som verkligen tycker att varje sekund är underbar... Och går inte supermorsorna ut och äter ibland? Tar de verkligen med sig barnen överallt alltid?

    Tack för en helt underbar blogg!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag tror inte heller de dör av lite hamburgare ibland. Tror att en meny bestående av en hamburgare utan "goj", en äppelpåse och mjölk är ganska ok faktiskt om man jämför med en del mat man lagar hemma!

      Tack snälla för din kommentar och för att du tittar in!

      Radera
  12. Så bäst!!! Du är så helt rätt, beundrar hur du får fram det roliga i jobbiga situationer. Men grät lite när jag läste den sista delen. Stor kram till dig!

    SvaraRadera
  13. Ha ha! Du är för underbar helt enkelt! Hur korkad är man när man tror att du INTE älskar dina barn! Du är ju bara den där välbehövliga ventilen som skriver allt som vi "normala" föräldrar tänker ibland! Och herregud, jag har bl.a. två nästan vuxna barn som vuxit upp på ICKE ekologisk mat och mc Donalds emellanåt och dom mår prima!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag älskar dem inte på fredagar efter klockan 22! ;)

      Tack! Kul att bloggen uppskattas!

      Radera
  14. Ända sen min mamma länka till din blogg har jag varit fast, herre gud jag vet att min mamma inte älskade mig varje dag när jag var mindre ( och nu när jag är vuxen med för den delen ;)) men jag mår bra för det, lite speciell och konstig kanske men vem vill va normal?? ;) det finns dagar jag är så trött på mina barn att jag vill lägga mig ner och tjuta men vad gör det, mina barn kommer bli precis lika goa, knasiga o speciella som jag. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul att du gillar bloggen!

      Ja, visst är det så...för alla!? Men vi kämpar ju på och YEYH för oss! <3

      Radera
  15. Kära du! Du är underbar! Härliga svar på tal också! Jag måste säga att när jag började följa din blogg så fastnade jag för dig direkt, och vet du varför? Jo för jag är så himlans lik dig i sättet!:-) En stor kram till dig och jag beklagar så innerligt förlusten av din mamma... Kram Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du! Vad kul att du hittat hit och att bloggen uppskattas!

      Kram på dig Kerstin!

      Radera
  16. Hejja Malin!

    Jag kan bara häpnas över alla som engagerar sig så i att skriva alla dessa kommentarer ( ja, de präktiga supermammornas menar jag!) istället för att läsa en annan blogg, där allt går till som de själva vill hat. Snacka om att ägna tid åt fel saker....

    Måste oxå få slänga en kommentar till denna mamma som kämpat i hela 4 långa månader! på sitt +. Ja, det kan kännas som lång väntan men bara ha inställningen att det tog hela 4 långa månader är lite skev. Kom igen efter minst 1 år, eller flera, eller ett antal missfall eller så. Då kan man tala om att vänta på det lyckliga +:et om än så svagt i början så att det knappt syns.

    Kan helt ärligt säja att jag blir sjukt trött och häpen av just alla dessa människor och deras kommenatrer och all den tid de ödslar på detta, istället för att göra det rätt:
    njuta av din glada, humorrika och ärliga blogg eller som jag sa: SKIT I ATT LÄSA DÅ!!

    Trevlig midsommar!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varför hänger de här inne istället för inne hos supermorsorna? Något är det ju som drar dem hit...? ;)

      Ja, det där plusset som många måste vänta på. Ibland tar det direkt - för andra tar det flera år. Självklart är det en jättejobbig väntan men man måste nog vara inställd på att det tar några månader. Och ja, jag spanade också på svaga streck, haha. Dock inga "spökstreck"!

      Hoppas du haft en bra Midsommar! Kram!!

      Radera
  17. Det är väl underbart att man kan tappa bort sina barn ibland eller rättare sagt att barnen vågar slita sig från sin mammas ben och ta sig till en vuxen för att se om mamma älskar mig och undra om hon kommer att hämta mig. Barn som sliter sig är barn som vågar att ta för sig och inte alltid lita på att mamma fixar allt. Bra Malin, din dotter vågar stå på egna ben. Jag lovar att det kommer att bli något av henne när hon blir stot.
    Du är en underbar mamma som står för vad du tycker och tänker.
    Snart dags för en date? Ha en underbar midsommar.
    Kram Carola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack gulliga du! Du är bra klok du Carola!

      Ja, en date!! hade varit jätteroligt! Säg till när du är ledig bara!

      Kram!

      Radera
  18. Åhh, vad trött jag blir på folk som tror de har lösningen på allt!! Inte FAN blir barnen förstörda för att de får äta på McDonalds ibland eller för att mamma erkänner att "NU ORKAR JAG INTE MED DIG"!! Livet är varken lätt eller rättvist -tyvärr!!
    Själv väljer jag hellre närproducerat än ekologiskt som fraktats tvärs över jordklotet dessutom, å köttätare är jag också ;-))

    Varför läser man överhuvudtaget din blogg om man inte håller med/känner igen sig i nåt eller ens kan ta den med en klackspark?? Jag stannar iaf!

    Trevlig midsommar till dig och alla andra också :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att du stannar kvar här inne, haha. Hoppas du haft en bra Midsommar!

      Kram!

      Radera
  19. Du är helt enkelt awesome! <3

    SvaraRadera
  20. Så kul att folk orkar sätta sig ner och skriva email till dig för att berätta att de inte håller med! Jag brukar också söka blogginspiration på Familjeliv, där finns ju hur mycket som helst att hitta.
    Du skulle ha frågat i informationen och de inte kunde behålla henne en stund så att du kunde shoppa klart i lugn och ro!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra idé...nästa gång ska jag handla klart i lugn och ro. Då vet jag åtminstone var hon är! ;)

      Radera
  21. Katten!! Du är fantastiskt! Tack för att du står upp för alla oss mammor (och pappor) som kämpar varje dag med att försöka klistra på ett leende och leva upp till alla krav och måsten! Det finns en verklighet också - och den finns här inne! Så tack för att du ger svar på tal, lyfter diskussionen och gör det på ditt underbara sätt!

    Jag kan plödsligt känna att jag är fan en ganska bra mamma jag! Fast jag är trött på allt ibland och bara vill kasta mig i bilen och dra.

    Beklagar att din mamma inte får se sina barnbarn växa upp och se hur du är som mamma. Hon är stolt över dig på sin plats! <3

    Kram Ann-Sofie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, men TACK! Vad härligt att mitt tramsiga skrivande är så uppskattat. Och ja, det ligger ju mycket allvar i det såklart...men man måste kunna ta allt med en nya salt.

      SJÄLVKLART är du en fantastisk mamma! Vi vill alla kasta oss i bilen och dra ibland. Jag gjorde det för ett år sedan...kom bara till Svens Livs i Skummeslöv...sen vände jag, haha. Men det var sköna sex minuter av beslutsamhet! ;)

      Tack! Ja, mamma har nog koll på oss. <3

      Radera
  22. HEJA DIG!!!!

    Kram och glad midsommar på dig och din familj - som du bara älskar ibland ;-)

    SvaraRadera
  23. Måste bara säga heja dig! Svårt att tro att dina barn kommer tro att inte älskar dom om 10 år för att du inte skrivit om det i bloggen :) Väntar spänt på nästa del. Din blogg är underbar. Kommer inte få egna barn på ett tag, men det är nog en blandning av din och min mammas mentalitet jag kommer använda när jag blir det :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naw, tack snälla! Och ja, eller hur? Jag hade varit jätteglad om min mamma hade skrivit ner en massa tokigheter som jag gjorde när jag var liten. Jag har inte henne att fråga nu...om allt det där man undrar när man får egna barn. Här har ju Alice en handbok! Haha

      Radera
  24. Världens bästa Malin och världens bästa blogg!!!! Du är underbar! Tänk om man fått läsa in blogg när man blivit mamma .., då hade jag kunnat pusta ut och tänka - jag är inte ensam, det är ok att vara trött, helt slut ... Mm . Nä istället fylldes man med en massa krav... Och man trodde på allt ... Du gör ALLA en positiv tjänst , Din blogg! Jag älskar den!

    SvaraRadera
  25. I löööve you! (Men det vet du ju redan ;) har varot kass på att skriva men nu lyckades jag spotta ut nåt. Och du - jag väntar fortfarande på boken!? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, finbesök! :) Ja, den där boken, haha. Borde kanske ta tag i det snart...

      Radera
  26. Du är en helt underbart fantastisk människa, kvinna och förälder! Jag kan inte förstå hur man kan tolka det du skriver på det sättet som dessa, totalt humorbefriade typer gör? Har man en liten gnutta sunt förnuft, så ser man ju tydligt kärleken bakom allt du skriver. Har folk så tomma, innehållslösa liv, så de bara måste lägga ned tid och energi på att överhuvudtaget läsa din blogg och dessutom engagera sig så till den milda grad att de måste kommentera det du skriver??

    Skit i dem, det är vi med lite bakom pannbenet, som är något att räkna med!

    Kramar till författaren av en av Sveriges roligaste bloggar! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men åh vad mycket kärlek det var i kommentarerna idag! Underbara ni! Vad glad jag blir. Så härligt att mitt skrivande uppskattas och ännu härligare att läsa att vi mammor faktiskt KAN hålla ihop!

      Ja, jag skiter i dem! Men det är kul att ta diskussionen...my way! ;)

      Tack snälla!

      Radera
  27. Jag älskar din blogg och ditt sätt att skriva för du har humor, är ärlig och det lyser igenom hur mycket du älskar dina "gulliganer" För jobbigt med barn är det och det betyder ju inte att man inte älskar dom?? Tror "mammamaffian" det?? (Isf ljuger dom nog så dom tror sig själva...) Är helt övertygad om att dina fina barn kommer skratta gott när dom kan läsa bloggen framöver :)
    Kram Nina!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "gulliganer" - haha. Underbart ord! Bättre än "Kravallis"!?

      Ja, jag tror också att barnen kommer kunna uppskatta det jag skriver när det blir större.

      Kram!!

      Radera
  28. Heja dej.
    Perfekta barn perfekta mammor perfekta allt, NEJ TACK
    Glad Midsommar
    Kram Cecilia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen är Perfekt...bara han som uppfann Geishat! ;)

      Kram!

      Radera
  29. Det är dessa supermorsor som endast lagar ekologiskt, skyr socker och ger sina ungar müslitomtar på julafton som ger sina barn en vriden uppfattning om mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, kunde inte sagt det bättre själv! ;)

      Radera
  30. Tack för att du är just du, det behövs fler som dig i bloggvärlden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Och tack för att du tittar in!

      Radera
  31. Bara fortsätt att vara den du är!
    ÄR så skönt att få känna att fan man är inte ensam om sina tankar och funderingar och att man inte måste vara perfekt som mamma.
    Det är okej att äta ditten och datten och att KLAGA även som mamma...

    Kör på bara!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag är ju som jag är! ;)

      Nej, man måste inte vara perfekt - ingen är det. Och det är okej! Och js, visst får vi klaga - vi är människor!

      Radera
  32. Har inga barn själv och är kille och följer din blogg till fullo. Keep up the Good work. Alltid kul att läsa din blogg. :) /Jesper

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Jesper! Vad kul att du gillar bloggen! Och kul att se att det inte bara är föräldrar som läser här inne! ;)

      Radera
  33. Oh my God... Jag fortsätter häpna över hur dumma människor det finns!

    Fortsätt med ditt bloggande! Du är underbar!
    Glad midsommar!

    SvaraRadera
  34. Jag bara älskar din blogg!! Du skriver så sjukt jäkla roligt och bra och dessutom ärligt! Äntligen någon som uttrycker det jag också känner. Våra barn kom till efter flera års kamp (första med hjälp av IVF) och jag älskar dem över allt annat, men ibland vill jag ha ett brejk för att ladda batterierna. Självklart vill vi alla ge våra barn det bästa möjliga, även vad gäller mat, men fan vi är ju bara människor. Man måste ju få slarva med maten och välja den enkla vägen ibland för att orka med annat. Ekologiskt är banne mig inte alltid det bästa alternativet i det stora perspektivet! Barnen måste ju lära sig att leva i den verkliga världen och det lär de sig av oss. Glad midsommar! Kram, SA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kloka du! ja, vi behöver lite pauser, snabb skräpmat och enkla vägar ibland. Vi är inga maskiner!

      Kram!

      Radera
  35. Jag ÄLSKAR dig, jag ÄLSKAR ditt sätt att skriva, jag ÄLSKAR din humor, jag ÄLSKAR dina bilder och jag ÄLSKAR att du står upp för mig! TACK!!

    /En trött mamma som ibland hellre ger ungarna en hamburgare och är glad och orkar läsa en saga på kvällen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. ÅH! I feel the love!! Tack för din fina kommentar! Och ja, hellre en saga och mys i sängen än ekologisk lasagne på matbordet! ;)

      Radera
  36. Alltså hur kan man ens tro att du inte älskar dina barn. Vicket pucko. Jag tycker du skriver det alla tycker men inte vågar säga. Och säger man att man aldrig tänker så, så tänker man det men skäms så mycket så man förtränger det och tror att man har livet helt underbart. Vi gör det alla mer eller mindre. Jag har själv pluggat 100% sen jan och sen mitten av mars även haft med min dotter (född juli -11) på skolan när det vart föreläsningar. Min sambo hade mycket på jobbet och kunde inte va pappaledig längre. Så han jobbade 14h vissa dar då. Sen har vi en 3åring som får på dagis och det tillsammans med 0h tid till att plugga med en aktiv bebis och skolstress har ju resulterat i ett tålamod som inte ens räckte till nästippen vissa dar. YAY för 3års-trotsen. Så visst han man tagit dåliga beslut som jag ångrat och även förklarat för min 3åring så gott det går varför jag blivit arg och så men det har ju inte vart lätt precis. En dag orkade jag inte och bloggade om en situation med min 3 åring. Snacka om att pekpinnarna åkte fram. Då gjorde man allt fel på flera punkter. Visst försökte de även släta över det med att säga att de va med om samma sak men gjorde då rätt i de situationerna. Yeah right. Nä så nu har jag återgått till tråkblogg med lite uppdateringar och roliga kommentarer av 3åringen. De jobbiga sakerna får jag skriva av mig i dagboken som ingen kan läsa (anteckningar i iphonen, såklart med tangentlås ;) ) nä jag är helt på ditt lag och jag är glad att nån vågar säga som det egentligen är. Tack för det.
    Sorry för världens längsta kommentar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan bara göra vårt bästa...och det gör vi! Vissa dagar orkar man leka supermorsa - andra dagar vill man bara dra täcker över huvudet...men det får man inte. Så yeyh för oss! Det finns idioter överallt men INGEN kan säga åt mig att jag inte är en bra mamma. Jag är en skitbra mamma - så ofta jag bara orkar. Men jag är människa med. Här inne har maffian varit ganska snäll än så länge, men det kommer säkert. Skriv av dig inne på min Fb-sida - där finns ingen maffia! ;)

      Kram!

      Radera
  37. Heja Dig!!!! Skit i alla dumma och förmodligen inte helt sanna kommentarer. Jag skulle vilja att vi hade fler mammor som du. Vi har alldeles för många "präktiga" mammor i vårt land. Om alla är så präktiga, så undrar jag hur så många kan lämna sina barn på förskolan när de inte arbetar?? Det är för dom behöver ha egen tid!!!! Jag gillar verkligen din blogg och att du bjuder in oss i er familj.Tusen kramar till dig <3

    SvaraRadera
  38. En så kallad välartad unge...eller berodde det på att personalen kände till kravallis?
    iallafall det är inte varje dag man hör sitt barn kalla sig för sitt namn istället för mamma...fast hade det istället sagt i högtalarna Alice din mamma väntar på dig i information så hade man undrat vilken hylla hon fastnat vid....

    Och alla ni som tar illa vid er, man kan inte anpassa sitt sätt att skriva så det passar alla, så ni som retar er och tar illa vid er över saker som Meekatt skriver tänk på att det just är Meekatt som skriver det hon tycker och tänker...och visst man kan kasta sten i glashus..vi är till exempel ofrivilligt barnlösa och tillverkningen är det då inget fel på...dock inget resultat... men fan så smidigt att slippa gummi!...fan det var nära att man trillade av mattan där...och vi tar illa vid oss ibland men fan man biter ihop men skitsamma..Meekatt glad midsommar på dig och mammamaffian åker dom runt i Alfa romeobilar och pratar med italiensk brytning?
    Ren spekulation...
    Och det spelar väl ingen roll hur just din situation ser ut..alltså ingen kan väl jämföra för ingen förälder/familj har exakt samma förutsättningar så varje förälder är en vardagshjälte oavsett...eller?
    Kram på er och ta vara på er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Personalen känner Kravallis...haha. Alla känner väl Kravallis? ;)

      Kunde inte sagt det bättre själv. Varje förälder är vardagshjälte!

      Kram!

      Radera
  39. Ha Ha, vad kan man säga?! Du är underbar!! I Love you! Ändra dig aldrig!

    Kram Heléne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag lovar! Sån här é ju jag!

      Radera
  40. Jag bara älskar dina kommentarer på deras brev :) HEJA DIG!!

    SvaraRadera
  41. Jag tycker det är helt underbart att få läsa en mammablogg (el vad du nu har för blogg, om man nu måste kategorisera), som inte är rosenröd och skimrande. Jag blev mamma för 10 månader sen (efter fyra ÅR av kämpande, känn på den du, du som försökte i fyra MÅNADER...), och såklart var det den största lyckan på jorden efter allt kämpande och behandlingar och undersökningar. Men verkligheten kommer ikapp. När den lilla söta bebisen envisas med att amma var femte minut, när hon inte sover på sju nätter, knappt om dagarna heller, då är livet som mamma inte så jävla kul... Men när första leendet kommer som inte är orsakat av gaser i magen, då är det helt underbart igen :-) Livet går upp och ner, och det är så underbart skönt att läsa att det är så... För går man in på FL så tror man ju banne mig att det är fel på en, som inte tycker att livet som mamma är underbart 24/7...
    Fortsätt som du gör, vi är många i din fanclub, tror jag ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, en mammablogg...eller en "jag-blogg"! ;)

      Fyra år - wow! Så fantastiskt härligt att ni lyckades till slut! Men ja, vardagen är den samma för alla...oavsett hur mycket man längtat. När mamma blev sjuk sa jag "jag ska aldrig mer klaga över halsfluss och annan skit". Hahaha, eller hur?! Så är det ju inte...man klagar...för det är jobbigt!

      Upp och ner - så är det. Ibland mer upp än ner och då samlar vi mammakraft!

      <3

      Radera
  42. Jag är GLAD att jag aldrig varit inne på familjeliv!! Jag glömde min yngsta på Liseberg när hon var sisådär en 2 år...Du vet mamma, pappa, moster, mormor, morfar, farmor, farfar, alla trodde att någon annan hade koll på ungen...men icke...vi köpte glass o alla gick o ställde sig under tak: "Var e Bea"? Panik!!! Hon stod kvar på samma fläck som vi lämnat henne, helt obeörd men ack vad många gånger hon kommenterat detta senare i livet.


    Nästa vecka fyller hon 18. Hon går regelbundet hos psykolog för 900 kr i timman men hon e en underbar tjej;) Nästa vecka kan jag berätta om hur jag glömde bort att hämta henne från fotbollsträningen och hon stod ute i snöblandat regn i bara kortbyxor i ca 45 minuter innan jag kom och hur hon sedan inte pratade med sin mamma på en hel vecka....för så´n e jag.....Hualigen, du e nog en betydligt bättre mamma än jag!!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, skönt att det finns fler som slarvar bort sina barn! ;)
      Och nej - jag är inte bättre - vi är alla vardagshjältar skrev en klok man här uppe! ;)

      Kram!

      Radera
  43. Men va fan.... men du.. I LOVE U

    SvaraRadera
  44. Malin - du är fantastisk!! <3

    SvaraRadera
  45. Som blivande mamma är det guld värt att få läsa om verkligheten. För mig innebär det att du verkligen älskar dina barn. Du kan säga som det är och behöver inte hitta på någon rosafluffig dröm. Är glad att de flesta av lina vänner är lika ärliga som du!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alla behöver vi lite verklighet för att förstå att det är okej att känna som man gör. Det ÄR fantastiskt att vara mamma!! Helt obeskrivligt fantastiskt! M en fy fan vad jobbigt ibland - och det är ok!

      Radera
  46. Märkligt..Monas Universum har också fått ett barn-supergnäll. Är det nåt klagomålskärring-gäng på gång???

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske det...bäst att vi passar oss! ;)

      Radera
  47. Haha hur kan ni äta på Donken .... När det finns Max ( antar att det inte finns i dina trakter)

    När barnen var små var Donken bästa stället, maten smakade alltid likadant oavsett vart man åt, ingen höjde på ögonbrynen när älste sonen rejvade runt och sist men inte minst dom blev ju för sjutton alltid hungriga när de såg skylten ;0)

    Jag är ofta inne och läser på FL, jag skriver aldrig för det är det så många andra som gör. Hu säger jag bara vad mycket konstigt som lockas fram där! Jag håller med dig präktigare folk finns inte men frågan är om de är så
    Präktiga i IRL...

    Glad midsommar till er alla!
    Kramiz

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Max! Jo, det finns i Halmstad! Vi brukar fira våra "Tippenbesök" med Max, haha.

      Kram på dig!

      Radera
  48. Jag är också en av många som ler när jag läser din blogg. Det är så skönt att det finns någon som skriver om det som anses som tabu. Att du sen uppfattas som lat, elak mot dina barn och vad det nu är vissa skriver till dig (och som du tog upp i detta inlägget) - ja det kan inte jag förstå.

    Själv har jag två söner, och TROTS att vi har fått kämpa för att få dom - inga fyra månader här inte, här snackar vi flera år - kan jag känna igen mig i allt du skriver om hur trött man blir på sina barn ibland. SJÄLVKLART älskar man dem och SJÄLVKLART skulle man inte kunna lämna bort dem på riktigt - vad är det för dumheter att tro att man PÅ RIKTIGT skulle göra det?!?!?!? - men man måste ju kunna säga att man är trött och känner för att lämna bort dom! Och man måste kunna ha humor i tillvaron, man måste kunna skratta åt det mesta, om inte allt!

    Ingen är perfekt, och jag skulle inte ens vilja vara det. Jag har hellre fel och brister men blir älskad och uppskattad för precis den jag är, än försöker vara perfekt och samtidigt tappa bort mig själv och aldrig ha någon som känner den riktiga jag.

    Keep up the good work, katten! Vi är många som stöttar dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack gulliga du! Känns skönt att ha alla er kloka människor inne hos mig! ;)

      Radera
  49. Men jösses.

    Angående mailen:
    Barn är ibland jobbiga oavsett hur mycket man älskar dem. Den som säger något annat ljuger.
    Man har inte "kämpat" för att bli gravid när det tar på fjärde försöket.
    Det faktum att det ser ut som att någon glider igenom föräldraskapet på en räkmacka betyder inte att det är så. Alla har det tungt, men på olika sätt. Får jag inte känna att jag vill skjuta mig själv i huvudet när bebisen har gastat i mitt öra i 7 timmar bara för att jag har en man som kan hjälpa mig ett par timmar när han kommer hem? Gastandet i sig blir liksom inte mindre tortyr för det. Det betyder inte att jag inte fattar att det hade varit värre om jag var ensamstående. Det betyder bara att det inte är rosor och babyfluff nu heller även om bebis är det bästa som hänt mig. Det betyder bara att jag vill sova lite och ta en dusch i lugn och ro.

    SvaraRadera
  50. Älskar din blogg! Vill bara säga till dig som "kämpat" i 4 månader . . . vilken tid? Det är normalt att bli gravid mellan 7-14 månader, vi har kämpat i 2½ år med ett missfall i bagaget i 18:e veckan, så jag tycker inte 4 månader är någonting, speciellt inte när ni fick ett barn.

    Fortsätt att skriva som du gör, det värmer och lättar upp jobbiga dagar ;)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Vad roligt att du gillar bloggen!

      Ja, det där kämpandet måste vara jättefrustrerande. Men man måste vara inställd på att det tar lite tid. 4 månader känns säkert jobbigt när man längtar...men tiden i sig är ju inte speciellt lång när man ser hur andra får kämpa i flera år.

      Kram!

      Radera
  51. Malin, du är störtskön. Skit i maffian, inga argument i världen biter på dem, så det tjänar ingenting till att argumentera.

    SvaraRadera
  52. Sjuk blogg, men på ett sjukt underbart sätt! Fortsätt vara DU, och dela med dig av dina händelser. Riktigt kul att läsa dina inlägg!

    Kram och glad midsommar/Emma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, tack Emma! Vad kul att du hittat hit!

      Radera
  53. Men har du tappat bort en unge på affären??!! Har ju aaaaldrig hänt mej, "host, host".
    Stog i kö på en affär när dotter, då ca 5 år, gick utanför kassorna till ett lekrum. Vänder mej & tittar åt sidan & där står min första kärlek! Blev väl ett hej, allt bra? Mkt mer hann vi inte prata innan högtalaren drar igång : Jennifer söker sin mamma, Jennifer söker sin mamma! Perfekt tajming eller! Han tittar på mej, flinar & säjer: Man får ju hålla reda på sina ungar.... Röd som en tomat, ja dä va jag iaf :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nämen?! Fler usla föräldrar? Haha

      Radera
  54. Jag tycker du ska vara rätt smickrad över att mammamaffian hinner att både läsa din blogg och skriva sura brev. När dom istället kunde använda tiden med att laga ekologisk mat till sina telningar, eller bygga med pedagogiska byggklossar eller nåt...... För alla andra är det tämligen uppenbart att du älskar dina barn. Men man behöver ju en "säkerhetsventil" ibland. Önskar att internet funnits när mina växte upp - jag kunde aldrig fatta hur det gick till när somliga hade hår, smink, figur i ordning samtidigt som dom tog en fika på stan med en ren och tyst unge i vagnen. Ett mysterium. När jag gjort i ordning mina barn för en utflykt, så var håret på ända, sminket bortglömt och kläderna det översta i tvätthögen. Om jag passade på att göra en femminuterspiffning så hade mina rara ungar hunnit få snoriga ränder på den rosa velouren, tappa bort en strumpa eller sko, eller ladda en blöja - alltihop på hög volym......
    Fortsätt skjuta på maffamaffian! Det är både du och dom värda, hahaha. Så får vi andra (mindre hysteriska) lite läsning. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hur hinner de med allt?! Hur många timmar har de på sina dygn egentligen?

      Jag fortsätter mucka med maffian - sån é jag! Haha

      Kram!!

      Radera
  55. Vilka tragiska kvinnor som känner att dom bara måste skriva så nedlåtande åt andra.
    Skjut dig själv och skyll på andra? Ursäkta mig att jag har min sambo men ändå är ett jäkla jobb med småbarn?

    Stört...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är tragiskt! Vi borde stötta varandra men vissa lägger en massa energi på att trycka ner andra...som redan är på botten. Det ÄR skitjobbigt ibland...oavsett hur många vuxna man är!

      Radera
  56. Faan jag har ju missat hela familje livs grejen, jag har varit/är medlen där tror jag men sen blev det äldrig mer än så för jag förstog aldrig poängen men nu när jag läser din blogg känner ja att jag verkligen har missat något :)
    Måste bara fråga eftersom jag uppenbarligen missat det också, vad är ett spökstreck??

    Sen måste jag bara säga att jag tyckte att det var märkligt när hon skrev i mailet att hon går ut max 1 gång i månaden, jag bor med mina barn pappa och har både mormor och morfar och farmor och farfar inom gångavstånd, man inte fan går jag ut en gång i månaden för det jag fattade lksom inte om hon tyckte en gång i månaden var för lite eller ???

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog inte missat något. Kan mer gratulera att du sluppit skiten. ;)

      Ett "spökstreck" är ett streck som inte finns...på ett graviditetstest som görs ett par dagar efter "tillverkingen". Det läggs upp en bild på strecket och sen sitter hundratals kvinnor och diskuterar huruvida det är ett streck eller inte. (Istället för att vänta tills mensen är sen och ta ett nytt test...) :)

      Ja, jag antar att hon tyckte det var lite. För mig låter det som rena lyxen!

      Radera
  57. Ja, herre gud! Vad säger man? INGET gissar jag, för du har själv sagt det alldeles ypperligt (syftar på kommentarer och svar) men för att säga något. Det där med att ALDRIG ge sina barn skitmat à la Mc Donalds... Snacka om att bestraffa och segregera inte bara sitt barn, utan även sej själv!

    Jag var ett sån't barn som växte upp med en förälder som ansåg att en VHS var bland det dummaste som fanns. Näst intill "djävulens påfund". Hade jag varit barn när internet föddes, så hade troligtvis åsikten varit densamma där. Vi (jag och min bror) var alltså DOM ENDA som INTE hade någon VHS när jag var i mellanstadieåldern. På den tiden fanns inte Mc D's, till och med pizza var en ny "uppfinning" som vi sällan beställde. Läsk, chips och ostbågar fick vi bara på nyår och i samband med (go figure...) Melodifestivalen. Till vardags åt vi ALLTID näringsriktig husmanskost. Den hemmagjorda "skräpmaten" sparades till helgen. Gjorde det mej till en bättre människa, en sk "outstanding citizen"? Nä, knappast (och tack gode gud för det, för det hade varit jobbigt att för jämnan gå runt med en fis på tvären...)

    Livet är, som någon annan skriver, inte svart eller vitt och jag tror att det handlar om att hitta en balans mellan skräp och nyttigt. En slags jämvikt mellan bra och dåligt. Alla vet ju att det inte är bra att äta för mycket onyttigt, men jag tror inte heller att det är sunt att ALDRIG få lov att "fuska" med en onyttig cheeseburgare (för det är ju det som den där ensamstående mamman gör. Hon FÖRBJUDER sitt barn att prova något som varenda unge på 2000-talet känner till och jag slår vad om att hennes barn GÄRNA hade smakat för att kunna bilda sej en egen uppfattning) och det är min bestämda uppfattning att total avhållsamhet kan trigga psykisk ohälsa hos dom allra flesta... Gammal som ung. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, KLOKA du! Du har så rätt! Jag har människor i min närhet som FÖRBJÖDS att äta godis hela barndomen. Idag har de stora problem med sitt förhållningssätt till mat och godis. Heja svenska "lagom"! ;)

      Radera
  58. Flög nyss ur boet från en ensamstående morsa. Anledningen var att jag och brodern sällan träffade mor - även fast vi bodde i hennes hus... Mor arbetar som ingenjör på SP 24/7 OCH har ännu ett jobb utöver detta - bara för att hon önskar det bästa till sina 2 tonåringar. För henne betydde det bästa att bo i villa samt EKOLOGISK mat. Visst, jag föredrar ekologiskt också - men tro fan att jag hellre hade haft min mamma hemma någon kväll i veckan eller över helgen åtminstone. Hellre ha råd med tid för kärlek än enbart den jävla KRAV-maten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ledsen att läsa att det blivit så. Din mamma kämpar för det hon tror är rätt men det blir fel i alla fall för er.

      Men ja, visst är det så! "Hellre ha råd med tid för kärlek"...än alla de där jävla kraven som finns på oss familjer. Vi ska hålla ihop och vara rädda om varandra. Tiden vet vi inget om...det är här och nu.

      Er mamma känner säkert mammamaffian flåsa henne i nacken. Allt ska vara perfekt, man ska bo fint, ha snälla och rena barn, leva på sund mat, ha råd med semester och fina möbler och samtidigt se bra ut. Skjut mig. Det går inte ihop.

      Man ska ta vara på tiden, klara av dagarna utan att bryta ihop - och kramas så ofta man får tillfälle. Hoppas att ni kan hitta ett sätt att förstå varandra och att hon släpper garden och ser att ni egentligen bara vill ha hennes tid.

      Kram!

      Radera
  59. HEJJA DIG MALIN!! O alla andra ÄRLIGA mammor!!

    SvaraRadera
  60. "Nej, dags att gå och doppa nappen i fritösen!"
    Faaan va du är grym, tur att du finns! <3

    SvaraRadera
  61. Heja dig! Nä, Familjeliv tröttnade jag ganska fort på, lägre i tak får man leta efter. Doppa du nappen i fritösen :)

    SvaraRadera
  62. Hej Malin!

    Vilken härlig blogg! Jag kommenterar aldrig i bloggar men nu kunde jag inte låta bli! Jag kom in hit via Fnulan som verkar lika rolig som du =)
    Du är ju klockren i dina inlägg, jag känner igen mig i mycket av det du skriver och du har sååå rätt angående mammamaffian!! Herregud, hur orkar folk?? Det ska vara ekologisk mat annars förgiftar man sina barn, man ska hade senaste märkena både på sig själv och sina barn, det finaste hemmet med den senaste inredningen som finns i alla inredningsbloggar, man ska tjäna bra med pengar men precis som du skrev i ett inlägg, skall man samtidigt vara hemma med sina barn och göra allt med dom. Hur går det ihop??
    Jag har två barn och jag får INTE ihop det långt ifrån alla ggr och det tror jag faktiskt inte att någon får! Även om de gärna vill få alla andra att TRO att de gör det....
    Inget barn förrän på fjärde försöket?? Hallå, vi försökte i över ett år med båda våra barn och till slut fick vi ta till hjälp. Hade jag blivit gravid efter FJÄRDE försöket hade jag varit själaglad. Det är nog en person som har det jävligt lätt i sitt liv och som får allt serverat, om just det var hennes största problem. Ursäkta, men jag kan inte låta bli att bli upprörd över det!
    ha det bra och fortsätt blogga och underhålla oss =)
    Mvh Sara

    SvaraRadera
  63. Hej!
    Jag måste bara kommentera den siste kommentaren du svarade på i ditt inlägg.
    Det här med ekologisk jävla mat, vad är det som är så speciellt med den? Ingenting, det gör inte ens barn till superbarn med ett IQ på 400.
    Även om barnen får Mc Donalds-mat så gör väl inte det ett skit, så länge det gör sig av med onyttigheterna. Jag kan lika gärna äta ett mål på donken som en riktig ekologisk middag med massa sallad och skit, så länge jag rör på mig. Och när är människor i regel som aktivast? Jo, när de är barn. Så skit på er som gnäller om att barn måste äta hemmalagad ekologisk mat varje dag för att överleva!
    Och dessutom, om det nu är så jävla svårt för folk att bli gravida så finns det faktiskt barn att adoptera.

    Tack för en annars mycket bra blogg, skönt med någon som faktiskt säger vad man tycker istället för att dra lögner om allting och framställa att livet med barn är en dans på rosor. Jag för övrigt tycker verkligen inte om barn och lär inte skaffa några de närmsta 50 åren.

    SvaraRadera
  64. Ja stackars barn som inte får äta Mcdonken. Är deras hamburgare giftiga? Hejja dig Meekatt! U make my day.

    SvaraRadera
  65. Guud vad skön du är :)
    Är glad att läsa att det finns fler som har sådana dagar :)
    Gillar dig skarpt!

    Kram
    Aleksandra

    SvaraRadera
  66. Jaadu, Malin.........det supermorsorna inte fattar är att när barnen blir tonåringar så blir dom egna individer med egna åsikter......dååå är det vääldigt nära att loppis får dom till skänks...*L*

    Såå skönt att jag inte är den enda som fått prestationsångest av att läsa om alla morsor som saftat, syltat, stickat, virkat, sytt och lekt hela dagarna (och ibland nätterna verkar det som)..

    Dessutom tänker jag sälla mig till skaran som tappat bort ett barn (nåja, det var ju inte jag som höll handen på sonen utan en släkting) Å det skedde på skolgården inför en utspark av studenter...hela skolgården var proppad med folk, säkert 1000 pers och då upptäcker vi att sonen var borta!! Tigrinnan i mig slog till direkt och organiserade ett uppbåd för att söka......Själv gick jag samma väg tillbaka som vi kom.....kommer en bit på vägen och ut ur folkmängden kliver sonen (då 4 eller 5) med krokodiltårar sprutandes (var är alla vuxna? Hade jag sett ett barn storgråta och gå omkring irrandes hade jag tvärnitat och frågat vad som hänt! Trots studentfirande) "mamma, jag trodde att jag aldrig mer skulle få seee diiig" hickade han....då är det inte lätt att vara vuxen trygghet för honom, när man själv vill stortjuta.....*L* All ends well iaf...

    SvaraRadera
  67. Jag håller med dig! gud vad du är underbar!!!!! ännu en ny läsare.. :)) kraam

    SvaraRadera
  68. Ååh vilken härlig, uppfriskande blogg! Är så less på alla åsikter föräldrar har om föräldrar... Ffa mammor. Har en flicka (7) och en pojke (5). Med första barnet läste jag lite på Familjeliv men fick psykbryt av flera inlägg och slutade läsa. Man kunde tex inte ha en msk konjak i kaksmeten för det var ju farligt. DEN SKA IN I UGNEN!!! Tröttmössa! Jag försökte laga all barnmat från grunden men hon åt den inte:-€ Åt bara HIPPs pasta med broccoli;-) Varje dag... Tycker det är bättre med dålig mat som barn äter än bra mat som de inte äter! Att ha barnvakt en helg i månaden låter jättemycket! Att "bli förtvivlad" av att inte bli gravid på fyra månader är ren idioti. Allt ska faan inte avlas på... Fast det var ju inte snällt sagt såklart. Första gången jag läser, kommer fortsätta.

    SvaraRadera
  69. Alltså jag dör.... av skratt!
    Dessutom så är ju inte alla barn likadana! Ensamstående kvinnan kanske hade det lätt.
    Jag, har en envis, pojk som ofta gnäller och det känns som om han är i trotsåldern dygnet runt, varje dag!
    Jag har lämnat honom till sin moster, mormor och morfar kanske hundra gånger och han är 16 månader nu haha.
    Man skall inte döma någon förrän man går i deras skor! *riktat mot denna perfekta mamman som tillagar ekologisk mat och aldrig lämnat sitt barn till någon annan*

    Sedan vill jag tillägga: "Men om 4 testskott leder till förtvivlan är det kanske mer tillverkningen än resultatet det är fel på?" HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA ååh du förgyller mina dagar meekatt! :) i'm in love!

    Kramar från Elisabeth, en mamma som ibland skjutit skallen av sig pga huvudvärken min son framkallar, fastän han är det finaste jag vet, så är det riktigt SKÖNT med ensamtid!!

    Du ska bara veta vad många sade "men Elisabeth, låta ditt barn börja på dagis redan vid 12 månader.... VARFÖR?!
    Jo du, för att jag vill skaffa mig en UTBILDNING! (pluggar just nu)

    Ha det bra meekatt! Älskar förresten min jultavla som jag vann i en av dina fb-tävlingar :D

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar, då blir jag glad!