Lite gnäll, Lite energi & Nya boken!

 Ja, så var jag då på "den andra sidan" operationen som jag ju väntat så länge på. Och jag känner...ingen större skillnad mer än att jag känner mig mörbultad och öm överallt. Äter starka smärtstillande och rör mig som en 102-åring. Man hittade inte riktigt "källan" till mina smärtor så utredningen fortsätter när jag har läkt. Så otroligt tröttsamt. Man lagade något bråck i bukväggen och letade runt efter andra skador...

Jag har inte haft några "anfall" sen jag var i Göteborg senast för över två veckor sedan så det är ju klart positivt. Men smärtan efter operationen...my god. Jag opererades på eftermiddagen på måndagen i Kungsbacka. Fick så pass ont på uppvaket att de skickade mig med ambulans till Varberg och jag fick spendera natten där. Klockan halv tio på morgonen kom en för mig helt ny läkare in och tyckte att jag var i form att åka hem...

Så ja, hoppa ur sjukhuskallingarna (Eller nej, inte hoppa. Allt annat än hoppa faktiskt med fyra hål i magen!), ner och ta en taxi till tågstationen i Varberg...tåget upp till Kungsbacka...och sen en taxi till sjukhuset där min bil väntade. Ja, jag hade kunnat be om hjälp. Men jag jobbar inte så. Tydligen får man ingen hjälp ifrån sjukhuset med sjuktaxi eller liknande om man är under 70 år...även om man är nyopererad och blivit förflyttad med ambulans till annat sjukhus än det man planerat ligga på. Jag var så sjukt ledsen, hade galet ont och ville bara hem. Fort. Den resan kan vara det vidrigaste någonsin - visste knappt vad jag hette till slut. Fan för vården ibland alltså...

Livet står lite stilla just nu. På alla plan. Jag blir stressad över det känner jag men försöker stanna upp och inse att jag måste lägga fokus på att bli frisk och inget annat. Jag blev ju sjuk för att jag stressade ihjäl mig och stress är inte lösningen ur detta. Men så känner man att tiden bara går, folk lever på sina liv som vanligt med jobb, kärlek, familj, vänner...och här står jag och stampar. Helt tom på energi. Nu måste kroppen skärpa sig. 2020 kan ju dra åt helvete hela året men nästa år är det min tur att få må BRA. Hela året. I söndags lyckades jag i alla fall tanka en massa kärlek och energi ifrån barnen under en sväng till Båstad.

Ja, min "lilla" Kravallis. Vad hände?

Mitt i allt gnällande så har jag ju i alla fall något riktigt roligt på gång! Min nya bok är på tryckeriet just nu och snart anländer ett par tusen rykande färska och jättefina(!) Meekattböcker - Wiiih! Uppföljaren till "Låt mamma bajsa ifred!" som ju har dröjt alldeles för länge att få ut men livet kom emellan. Nu insåg jag att det där som "kommer emellan" aldrig verkar ta slut (haha) så nu bestämde jag mig för att bara köra. Det får liksom bära eller brista. (Hoppas ju verkligen att det bär och att jag har läsare kvar efter mitt långa uppehåll i cyberspace!) Men ja, det känns superkul att det äntligen är på gång samtidigt som jag skriver för fullt för min tredje bok i Norge. Skrivandet är verkligen bra medicin för själen! Snart kan jag lägga ut boken i webshopen så att ni kan förhandsbeställa den - yeyh! 

Nu - en skön skrivdag med förhoppningsvis så lite ont som möjligt. Igår halverade jag mina smärtstillande men det var nog lite väl optimistiskt. Men det går i alla fall åt rätt håll. 

over and out. 

//Meekatt...