fredag 11 september 2020

Förlåt Skummeslöv, Hej Göteborg & Elkicksdöden!

Hej Skummeslöv! Nej, det var inget krigslarm som utbröt i morse. Det var heller inte fel på era TV-apparater eller konstiga brunstiga djur på slingan. Det var Céline Dion som uppenbarade sig i högtalarna klockan 08:15 i Meekattbilen med "The Power of love" och min egen inre Céline kröp ur sitt skal och tog ton. Och hallefuckinglujah vad BRA jag var!? Helt sjukt! Jag hade ingen aning om att jag var så bra faktiskt. Fick till toner så höga att Simon Cowell hade hoppat ut sina kallingar och gett mig en Golden Buzzer. Ja, det var alltså känslan...där och då...när jag gled fram i 40 km/h i min inte så diskreta bil längs Kustvägen mellan Mellbystrand och Skummeslöv i fluffiga inneskor och oborstat hår. Sen parkerar jag vid Svens Livs och inser att bakrutan varit nere hela tiden. Förnedringen… Lika bra att fullfölja och gå in och handla i fluffiga morgonskor. Suck. 


Jag såg på Facebook i morse att en vän till mig åkt ambulans igår med gallstensanfall. På sin födelsedag dessutom. Jag vet ju allt om det där så jag köpte med mig en present och lite god frukost och körde hem till henne för att kolla läget. Dörren till altanen var öppen och dörren in in till huset på vid gavel så jag stegade försiktigt in och började ropa. Stackarn sov som en gris och flög upp skräckslagen och yrvaken. "Halli hallå!". Precis vad hon behövde efter en ambulansfärd och 4 timmars sömn. En uppsjungen uttråkad Céline i joggingbrallor med sockerbullar i högsta hugg. Förlåt Tessan. Men jag tycker om dig. Och sockerbullar! Grattis igen! Ring mig nästa gång så kan vi kanske samåka in - blir ju ändå roligare att vara hög med en kompis.


Veckan har mest gått ut på att vänta på måndagens besök på Kirurgmottagningen i Kungsbacka där kommande operation ska planeras. Börjar bli sjukt uttråkad av att vara sjukskriven men nu hoppas jag i alla fall att jag ska få en ordentlig utredning och att jag ska bli frisk - en gång för alla. Jag hade i alla fall ett spännande möte i Göteborg häromdagen och checkade in på hotell för att passa på att kombinera detta med att skriva. Åh, vad jag saknat det! Jag vet inte hur många timmar jag suttit i Göteborg och skrivit. Bästa platsen! 


Nu bodde jag på Post Hotell som helt klart blev en ny favorit med sina enorma fönster som man kunde sitta och skriva i, ljuvlig frukost och pool på taket. Njuren höll sig snäll och jag kunde till och med simma ett par längder och träffa en kompis på Mr Cake och äta livets bästa solbulle. Jag avslutade Göteborgsvistelsen med att sitta ett par timmar i lobbyn på Hotell Eggers och skriva. Helt underbart! Som en galen blandning av mitt älskade Wapnö slott och en Pinchosrestaurang. Dessutom doftade det jättegott och man fick choklad till kaffet. Här ska jag bo nästa gång jag åker upp!


Jag älskar Göteborg. Verkligen. Men! Och det är ett STORT MEN. De där jävla spårvagnarna!? Det är fullständigt livsfarligt för oss med skåneblod i våra ådror att gå runt i Göteborgs stad. Vi är inte vana vid detta. De är ÖVERALLT. Samtidigt! Ifrån alla håll och helt utan förvarning svänger de in mitt framför en. Man hör dem knappt - inte ens när de tutar för att man ska kunna fly för sitt liv vilket hände mig minst tre gånger under en och samma promenad. "Se upp! Spårvagn från båda håll!" står det på skyltarna. Och till detta ska man då dessutom lägga till alla bussar, galna cyklister, bilar, fotgängare och en ännu farligare grej - Elsparkcykeln! Vafan! På riktigt? Det känns som att man hamnat mitt i en krigszon i Fortnite. Man kan läsa att "Det går på ett kick att ta sig fram i Göteborg numera, sedan elsparkcyklar och elcyklar rullats ut på stadens gator. Lika smidigt som det är att ta sig från A till B är det att parkera - när du klivit av behöver du inte ens oroa dig för stöldrisken". Fint ju! 

MEN! Det de missade att informera om här att vi människor som tar oss fram genom att gå...med våra ben...kan dö elkicksdöden precis när som helst. Hela Göteborgs innerstad är full med elkickar och de ligger slängda precis ÖVERALLT - som cigarettfimpar typ. Och när man som turist har fullt upp med att "Se upp!" efter spårvagnar som kommer ifrån ALLA håll samtidigt ska man dessutom SE NER och akta sig för att snubbla över cyklarna som "så smidigt rullats ut" på stadens alla gator...bokstavligt talat. 

Se upp för fan! Och NER!

over and out.

//Meekatt... 

4 kommentarer :

  1. Hahahahahaha!! Äntligen!! Saknar dina galna upptåg och inlägg!! Så FIN du är! Ta hand om dig. Och blogga mer!!

    SvaraRadera
  2. Åh Meekatt! Vad glad jag blir att se ett inlägg. Fredagen räddad jag behövde skratta idag! Kram Annelie

    SvaraRadera
  3. Som tvättäkta göteborgska, men till hälften skånska förstår jag dig till fullo.
    Lägg till att jag är en gammal spårvägsräv, som kört både spårvagn, ledbuss och trafikledarbil med blåljus och jagat turister från alla håll, stått som trafikledare i sommarhysterin utanför Liseberg och försökt att övertyga andra galna turister att INTE hoppa över kopplen på vagnarna när de kör (och inte annars heller), förklara att nej, en spårvagn kan INTE köra om en annan när den framför får stopp och att det är bättre om du går till den tomma släpvagnen istället för att försöka knö dig in med skohorn i den första proppfulla vagnen..
    Nu slår mig helt fördärvad när jag snubblar över kringslängda sparkscyklar, om jag inte redan blivit överkörd av de där elcyklarna som kommer susande bakifrån på trottoarer eller gångbanor i femtio knyck..

    Men jag älskar min hemstad, och lär inte flytta härifrån
    Välkommen tillbaka tjejen, och hoppas det går bra med operationen. ♥

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar, då blir jag glad!