tisdag 20 juni 2017

Bubbel för Baesjeboken! YES!!!

Så kom det där mailet...ifrån mitt norska bokförlag Panta Forlag. Baesjeboken i sin nya fina pocketform ligger nu på FÖRSTAPLATSEN på norlis lista. Det betyder att det är den mest beställda boken just nu. Jag är så glad och stolt att jag behöver nypa mig själv i armen. Jag får varje dag MASSOR med glada hejarop ifrån min nya norska publik och det är en fantastisk känsla. Som en daglig påminnelse om att min dröm faktiskt gick i uppfyllelse. Att jag inte bara skrev den där boken utan också fick den översatt och publicerad utomlands. Och att de norska mammorna älskar den! Jag är så jäkla glad!


Emellanåt deppar jag ihop lite för att jag inte pallade trycket av media när vi lanserade boken i Norge. All radio och TV, alla löpsedlarna och debatterna. Hela livet var kaos då och jag var tvungen att bromsa tåget. Det krockade med skilsmässa, livskrisen from hell och en ganska trasig kropp. Men ändå går det så bra...av sig själv. Helt fantastiskt. Tänk att det sitter mammor i andra länder och läser mina texter...och skrattar åt min kassa humor...och gråter tårar över min sorg. Att de tar sig tid att maila mig och berömma, dela på sociala medier, tacka och heja på. DET är lycka i ett litet författarhjärta! Så här fint beskrivs boken hos handlarna:

"BESTSELGEREN SOM HJELPER MAMMAER Å SE HUMOREN I KAOSET En perfekt mamma er en perfekt løgn Malin skriver åpenhjertig om mammalivet slik det faktisk er: Utfordringene. Eksplosjonene. De hysterisk morsomme situasjonene. Lykkelige oppturer og følsomme nedturer. Boken viser at det ikke finnes ett fasitsvar. Det er greit å ikke helt vite hva man skal gjøre. En perfekt mamma er sannsynligvis den perfekte løgn. Senk mammaskuldrene litt. Det er normalt å banke hodet i veggen og banne. Det er innafor å kjøpe ferdige kjøttboller. Å lese Malins erfaringer vil få mammaer til å føle seg bedre og gi dem en etterlengtet trøst: Det er definitivt ikke bare deg... Malin Meekatt Birgerssons varme og gripende historier vil få tårene til å trille av gjenkjennelse og få deg til å riste av latter. EN BEFRIENDE LESEROPPLEVELSE! Advarsel: Du kommer til å le så høyt at du vekker minsten..."

Ja - livet känns faktiskt ganska härligt just nu. Det är ett par bitar kvar att hantera innan jag kan andas ut helt och landa i mitt nya liv - men just nu känns det riktigt bra. Jag mår bättre än jag gjort på...evigheter. Jag längtar till den 1 augusti då jag och barnen kan få flytta in i vårt fina hus i Halmstad. Ska bli så härligt att få boa in oss och göra fint där. Jag får ställa till med inflyttningsbubbel för mina läsare som stått ut med mig under den här perioden, haha. Ni kommer va? ;)

Barnen mår hyfsat efter omständigheterna och säger ofta till mig att de märker att jag är glad och pigg. Freddy och jag har en bra kommunikation och kan prata och skoja om det mesta. Träningen rullar på, kroppen mår skitbra och jag är i bättre form än jag någonsin varit. Jag och Majsan springer tjejmilen i New York nästa år så nu finns det bara en väg och det är framåt! We can do it. Det blir liksom pinsamt om jag ska krypa igenom New York. Jag har en massa roligheter planerade. En resa till Los Angeles, två nya manus som ska bli böcker, ett stort spännande projekt som snart ska lyftas igen och en massa annat kul. Viktigast just nu är dock att planera årets resa till Tosselilla med barnen. Elton frågar nämligen varje dag när vi ska åka, haha.

Och ja, det finns faktiskt en ny kärlek i livet med. DET är fantastiskt härligt.

Svenska boken beställer ni HÄR!
Norska boken beställer ni HÄR!

over and out.

//Meekatt...

onsdag 14 juni 2017

Forever against idioti?

Mitt i tramset och allvaret så vill jag passa på att skriva om en viktig sak - nämligen kampanjen som pågår på The Body Shop just nu. (Nej, detta är inget sponsrat inlägg utan bara en viktig grej för mig och förhoppningsvis för er med.) Det är ju ingen hemlighet att jag älskar The Body Shops produkter och att jag har mina favoritdofter och det enda sminket jag använder där. Alla som känner mig vet att jag har ett sjukligt beroende av att smörja händerna så det blir en och annan burk i månaden. Sen att min närmaste butik är i Halmstad och att personalen är supertrevlig och proffsig där gör ju det hela mycket bättre när man ska handla och prova nya produkter. 

Som en godisbutik!

The Body Shop driver just nu en STOR kampanj mot djurtester - Forever Against Animal Testing. Det är nämligen så att 80% av världen fortfarande inte har något förbud/lagar emot djurtester på kosmetika och det är ju helt galet. Produkterna man köper på The Body Shop är garanterat helt fria från djurtester - i hela ledet ner. Kan inte en leverantör garantera detta till 100% stoppas tillverkningen direkt och man söker nya leverantörer innan man återupptar den. Man kan alltså alltid(!) lita på att det är rena fina produkter som inte har testats på djur.  

Skriv på The Body Shops namninsamling mot djurtester. Du hittar den här! Man måste inte vara militant vegan eller springa och släppa ut minkar på nätterna för att ta ställning här.  Det finns ju egentligen inte en enda bra anledning att INTE ta ett par sekunder och skriva på - eller hur? När insamlingen är uppe i 8 miljoner underskrifter ska den skickas till FN's generalförsamling. Detta kommer då att vara den STÖRSTA namninsamlingen FN någonsin fått in! Heja heja?! Skriv på du också! Klicka här eller besök din närmaste butik och gör det där.
 
Jag & Majsan skrev på i butiken i Halmstad. Man passar ju på att gå dit när det är event så man får bubbel och choklad. ;) 

En av de trevliga i gänget inne i stan. Hon som lärde mig att måla brynen och använda läppstift, haha. Vuxenpoäng till mig - vid 37 års ålder hände det. ;)

Och ja, detta är deras godaste doft! Love it!

Nu ska jag plocka undan en miljon leksaker i trädgården och sen blir det Orange Is The New Black och Geisha resten av kvällen! För det är jag värd efter en lång dag med en sur 6-åring.  

over and out.

//Meekatt... 

(Inget sponsrat inlägg!)

onsdag 7 juni 2017

Ett sista farväl!

En tung men fin dag idag. Gråtit mer än jag gjort på flera år. Som att öppna en kran...som inte går att stänga igen. Men så funkar det ju. Man lär sig att stänga av...säga stopp till sorgen och stänga hjärtat...tills det plötsligt öppnas och då - då finns det inget stopp på känslorna och tårarna.

Idag samlades vi i Lövestad kyrka för att ta ett sista farväl av min lilla fina farmor. Det kändes speciellt och fint att vara där. Jag har många glada minnen ifrån just den kyrkan. Hur jag och farmor kom dit tidigt innan gudstjänsterna, hur jag fick följa med bakom och titta i skåpet med prästernas fina kläder, hur vi hällde upp nattvardsvin i den fina kannan och hur vi efter gudstjänsterna räknade mynten (och knapparna, haha) i kollekten. Jag minns hur vi sjöng "Tryggare kan ingen vara" med farmors "barntimmarbarn" och hur jag fick hjälpa till att dela ut biblar till stora tuffa konfirmander.

Farmor var ett huvud kortare än dem allihop men ALLA hade respekt för farmor Gittan. Hon såg till att de fick ostmackor när de kom till konformationsläsningen och berättade för mig att en del föräldrar inte hade tid eller råd att ge dem mellanmål. Hon fick de tuffaste av grabbarna att ta av sig kepsen innan de gick in i salen och hon skojade med dem samtidigt som hon var allvarlig och sträng. För sån var hon. Min fina lilla farmor. En massa glada fina minnen. Hon levde ett långt liv och var älskad av många. Lycko henne. Och lycko oss som fick ha henne med oss så länge. Hon har lärt mig många bra saker som jag ska bära med mig hela livet! Tack farmor!


Prästen kände farmor väldigt väl. Det pratades varmt om henne som person och henne som anställd inom kyrkan. Hon levde ett tufft liv och hon var en av de starkaste jag känner. Varje ord prästen sa högg som en kniv i hjärtat. Inte för att farmor inte finns mer...utan för att besöket i kyrkan plockar fram så många jobbiga minnen. Jag har knappt varit i en kyrka sen mammas begravning och när det väl var dags att gå in...klarade jag inte av det. Jag önskade att jag var stark...för pappa och mina syskon. Istället fick jag kämpa för varje litet andetag. Men vi klarade det. Vi tillsammans. Familjen. En oerhört tung dag men med de viktigaste omkring mig. Och vi sjöng alla "Tryggare kan ingen vara". Falskt, i fel tonart, med gråt i halsen men med kärlek till allas vår lilla farmor Gittan! Och jag fick ett kärt återseende med en kusin jag inte träffat på många många år. När jag kom hem satt en vacker ros på ytterdörren ifrån någon som tänkt på mig idag. Ny luft i lungorna. Tack för det!

Ikväll har jag firat min lilla 6-åring. Han hade valt hamburgare till middag och jag var inom i Sjöbo på Möllans Café och köpte en fin tårta med namn på. Jag däckade dock innan tårtan men han var glad idag vår lilla Elton! Nu sover han gott hemma hos pappa och jag ska torka tårarna och gå ut och gå en runda.
 
Elton & hans fina, goa underbara Olivia 6 år!

over and out.

//Meekatt... 

torsdag 1 juni 2017

PT i världsklass, Klamydia & Livet!

I förrgår var jag och Majsan på Mårtens föreläsning i Halmstad. Jag inledde kvällen i riktig "Meekatt-stil" och gjorde bort mig. Vi stod i foajen på Hotell Mårtensson tillsammans med en hög människor och vi såg nog alla lite förvirrade ut. Jag hör att tjejen i receptionen säger något och alla börjar gå upp för en trappa. Jag, Majsan och Kia följer efter och jag säger "Toppen, klamydiatest på våning 2 och alla följer med!". Jag sa dock detta så att ALLA hörde. Konstiga blickar. Jag är van vid det. Det är inte de andra två, haha. Förlåt.

"Life isn't about finding yourself. Life is about creating yourself." Pang. Som en käftsmäll liksom. Och ändå så självklart. Har ni möjlighet att gå och lyssna på Mårten Nylén så gör det! Han är fantastisk. 90 minuter bara försvann som ett kick. Grymt bra talare, rolig, sympatisk, jordnära, klok och dessutom väldigt trevlig att titta på, haha. Man satt ju på första raden och hade bra span. Ni hittar information om hans föreläsningar HÄR. Gå in och boka eller tjata på chefen så att han/hon bjuder in honom till jobbet!

Men ja, det där med att "hitta mig själv" har jag ju tjatat om de senaste åren. Som om jag tänkt att jag en dag ska titta i spegeln och bara "Nämen!? DÄR var du ju!", haha. Jag insåg i höstas att det inte funkar så. Man hittar inte sig själv bara sådär - även om man gör stora förändringar i livet. Man måste veta vart man vill, vem man vill vara och ta steg i rätt riktning. Jag bestämde i höstas att jag ska må BRA när jag fyller 40. Konstigt mål kanske men ibland kommer tiden ifatt en. Mamma blev bara 57 år. Livet pågår ju här och nu. Inte sen. Jag ska va stark, ska trivas med mig själv och mina barn ska va stolta över mig. Tre år kvar och jag är på god väg! Jag är i och för sig ganska klen bitvis (både fysiskt och mentalt, haha) men det är stor skillnad nu mot för ett halvår sedan. Jag gör bättre val och jag har en plan. Så när Mårten inledde med detta citatet var han liksom i hamn.


Efter föreläsningen stannade vi kvar och pratade lite. Han är ju fantastisk där. Tar sig tid att prata med ALLA, tar foto ihop med alla, svarar på en massa frågor och är hur trevlig som helst. Mårtens fru Malin hade skickat med sin bok "Muskler av plysch" till mig och jag kontrade såklart med en bajsbok. Här följer ett par...konstiga bilder, haha.

Dagens boktips! (Nostalgi!)

Kan man få en bättre PT? Eller snyggare?

Här försöker vi hitta en bra pose med benen, haha. Tydligen står jag konstigt, haha.

  Ja, ni ser ju!? Hur står jag? Hade inte Majsan stått bredvid mig hade jag ju vält?!

Nu - en massa kaffe! Note to self: Det funkar inte att vara vaken till halv tre på natten och tro att man ska vara pigg klockan sex. Dock värt det. Så kaffe och sen ska jag ta tag i den där högen med papper som ligger på mitt skrivbord. Luktar det bränt i Mellbystrand så är det bara jag som tagit bokföringen till en ny nivå. Jag hittade nämligen aldrig "revisorn inom mig" när jag letade efter mig själv. Finns det kanske en nyckel till det med Mårten? ;)

over and out.

//Meekatt...